[jfr nor. sikt; samhörigt med (trol. till ett ä. nysv. ord motsv.) SIKTA, v.3]
(†) i uttr. ngn är ngt i sikte, ngn är beskylld l. anklagad för ngt. När hon till Rådstuffvo och Capitrels kalladh vardt, att svara till thz hoor, hon i sichte var. VDAkt. 1614, s. 51.
SAOB
