SIMULATION sim1ɯlaʃω4n l. si1m-, l. -ul-, äv. -atʃ-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. simulation; av lat. simulatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till simulare (se SIMULERA)]
om förhållandet l. handlingen att simulera, simulerande; särsk. dels: förställning, hyckleri, dels övergående i bet.: föregivande l. sken o. d. (särsk. i uttr. under simulation av ngt). Så hafver Arnheimb, som jag meenar aff en simulation, föregifvit sig vara illa tillfredz med den Saxische freden. AOxenstierna 13: 364 (1635). Qvinnans oerhörda förmåga af simulation, otroliga förmåga. Strindberg Brev 6: 265 (1887). Den poesi, som man slukade under kvällarna under simulation av läxläsning. Asplund LivSmultr. 60 (1945). — särsk. motsv. SIMULERA 1 a α, b, om förhållandet l. handlingen att simulera sjukdom l. kroppslig defekt (för att vinna personliga fördelar). Hygiea 1840, s. 428. (Det) är ingalunda sagt, att hysterikern skulle göra sig skyldig till medveten simulation. Husén Psyk. 134 (1954).
