SINDRA sin3dra2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. sindra, smidesavfall, grand, smula; till SINDER]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) bit l. smula l. grand l. ”fiber”. Gammeln av trollgubbsläkt, / blir arg i varenda sindra / av sitt träbeläte till kropp. Svartengren Vårst. 29 (1912).
