SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1968  
SINOM si3nom2 l. sin3- l. si4nom l. sin4- (si`nåmm Dalin), sbst. oböjl.
Ordformer
(sina 1790, 1807. sinnom 15261911. sinom 1559 osv.)
Etymologi
[fsv. sinnom; dat. pl. av SINN, sbst.1; formen sinom (med långt i) beror sannol. på anslutning till sinom, dat. pl. av SIN, pron.2; formen sina utgör sannol. ombildning av SINNE, sbst.1 (se SINN, sbst.1), med anslutning till sina, pl. av SIN, pron.2]
1) i fråga om tal l. kvantitativa storheter: (så l. så många) gånger (se GÅNG II 2); jfr SINN, sbst.1 2.
a) [jfr fsv. twem l. thrim sinnom i motsv. anv.] (i sht i vitter stil) betecknande att ett efterföljande tal skall multipliceras med det föregående: gånger (se GÅNG II 2 a); vanl. i uttr. som ange ett obestämt, mycket stort antal, numera nästan bl. i uttr. tusen sinom tusen, tusen gånger tusen, ett ofantligt antal gånger; förr äv. betecknande att ett efterföljande tal skall mångfaldigas det obestämda antal gånger som angives av det framförstående obest. pron. mång(a). Sywtiyo sinnom siw resor. Mat. 18: 22 (NT 1526; Bib. 1917: sjuttio gånger sju gånger). PJGothus Savonarola SyndSp. C 8 b (1593: många sinnom hundrade tusende Menniskior). Saul slog tusend; / Men mång tusend Sinom tusend / Dawid slog. SionSång. 2: 53 (1745). (Vår Herre) skop mång sinom tusen andar. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 244 (1864). Strindberg Hafsb. 43 (1890: hundra sinom hundra). David dansade till Jahves ära framför arken; i dag dansar tusen sinom tusen par .. på tusentals danslokaler jorden runt till ära för vår tids Jahve. Selander Modernt 115 (1932). jfr (†): Tre gånger sinom tjugo gånger bättre. Hagberg Shaksp. 12: 344 (1851); jfr SIN, pron.2 1 e.
b) (†) föregånget av ett räkneord o. följt av ett adj. l. adv. i komparativ: (så l. så många) gånger (se GÅNG II 2 b). Gudz nådh och ynnest, then hundradhe sinnom bätre är än thet han vmbär. GlMark. 10: 30 (NT 1526; Bib. 1917: hundrafalt). Tusende sinnom bätre. LPetri Sir. 39: 11 (1561).
2) (†) i uttr. en sinnom, en gång (se d. o. II 3 c). (Många önskade) att thett en sinnom ther till (dvs. till enighet i religionen i Sv.) motte komma. RA I. 3: 93 (1593).
3) [sannol. urspr. elliptiskt för sådana uttr. som tusen sinom tusen (se 1 a); jfr äv. liknande anv. av SIN, pron.2 1 e] (†) följt av l. (enst.) ställt efter ett räkneord o. angivande att detta skall mångfaldigas ett obestämt antal gånger: -tal, -tals, många, mång-; äv. i det pleonastiska uttr. sinom tusentals, tusentals. Det wel tijo sinom witne jempte oss kunde bekräffta. VDAkt. 1667, nr 371. (I Hälsingland) finnes icke et förbudit trä, såsom uti Lustgården Eden, .. utan fast mera sinom tusendtals. Broman Glys. 3: 79 (c. 1730). Jag ville .. (föreställa mig) de sinom tusende af mina arma medvarelser, som ej äro födde till annan arfvedel, än slafveri. Ekmanson Sterne 2: 30 (1791). Jag (har) af sinom hundrade tjenstegöromål jagats (osv.). JLRuneberg (1857) hos Strömborg Runebg IV. 2. 2: 138. Vid sinom tusende lärkors slag. Björck Dikt. 148 (1867).
4) (föga br.) i uttr. i år och sinom år, i åratal, i många år. (Runeberg uttalade icke) bitterhet öfver att hans starka varelse på detta sätt dömts att i år och sinom år förtvina på en sjukbädd. Söderhjelm Runebg 2: 493 (1906).
Spoiler title
Spoiler content