SISSELROT sis3el~rω2t, r. l. f.; best. -en; pl. -rötter ~röt2er.
Etymologi
[jfr sv. dial. sessel(e)rod, cecilierot, nor. sisselrot; sannol. ombildning av t. süsswurzel, eg.: ”sötrot”, med anslutning till kvinnonamnet CECILIA (SISSELA, SISS(I)LA)]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) växt av släktet Polypodium Lin., stensöta. PT 1897, nr 138, s. 3.
SAOB
