publicerad: 1968
SJUNDE ʃun3de2 (u långt Dalin; jfr LoW (1889; med uttal med långt u angivet ss. ”vulgärt”)), förr äv. SJUONDE l. SJUENDE, räkn.
Ordformer
(siuonde 1645 (: siuonde deel)— 1649. siuuende 1559. siwgende 1599. siwgwnde 1530. sjuende (siu-, -een-) 1549—1807. sjun- i ssg 1888 (: Sjun(de)del). sjunde (siu-, siw-) 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. siunde, siuunde, syuendhe, siwende; jfr fd. siundæ (ä. d. siuende, siuvende, d. syvende), fvn. sjaundi, fsax. siƀondo, mlt. sevende, mnl. sevende (holl. zevende), fht. sibunto (t. siebente), feng. seofoþa (eng. seventh); till SJU, räkn.]
ordningstal till SJU, räkn.; ofta skrivet 7:de, stundom VII:de, vid dateringar o. vid angivande av regenters ordningsnummer vanl. 7 resp. VII. Vart sjunde år. Den 7 (sjunde) december fyller hon år. I dag är det den sjunde. Lund den 7.11 (l. 7/11) 1964. Karl VII (l. Karl den sjunde) dog omkr. 1167. Gudh haffuer hwilat sigh på siwnde daghen vthaff all sin werk. Ebr. 4: 4 (NT 1526). Aff Vpsala vij dagh Jull. G1R 7: 2 (1530; i avslutning av brev); jfr JUL sbst.2 b. Thet siunde (budet). Tu skalt icke stiela. Cat. 1562, s. A 7 a. Huru the nyborne Barnen til thet siwende Åhret vpfostras skola. Palmchron SundhSp. 364 (1642). (Om en hafwande qwinna) hon går i sjunde månaden. Björkegren (1786; under septième). Smaka som det sjunde vattnet på några téblad. SvSpörsm. 3: 10 (1893). Ett obligatoriskt sjunde skolår. BtRiksdP 1936, 6: nr 110, s. 3. (†) Mönickhåfvens såldatter som opå siunde hundradhe sigh nu igen församblat haffva. OxBr. 5: 59 (1613); jfr PÅ I 4 a β. — jfr HALV-SJUNDE. — särsk.
a) (†) i uttr. sjunde och tjugonde (l. trettionde osv.) l. tjugonde (l. trettionde osv.) och sjunde, tjugusjunde osv. Siwnde och tiwghonde Capitel. Mat. (NT 1526; kapitelöverskrift). (Man må läsa) Davidz Boot-Psalmer, och elliest then Siuttionde och Siunde. Emporagrius Cat. M 4 b (1669).
b) substantiverat i n. sg. med föregående best. art. i uttr. för, förr äv. till det sjunde (jfr c), vid uppräkning. UrkFinlÖ I. 1: 22 (1599: Till). Auerbach (1913: för).
c) [efter d. til syvende og sidst, nor. til syvende og sist] (föga br.) i uttr. till det sjunde och sista, till sist, när allt kommer omkring. LastBok 167 (1946).
d) om skolklass (äv. elliptiskt); särsk. (förr) i sådana uttr. som sjunde klassens nedre l. övre avdelning, sjunde nedre l. övre, nedre l. övre sjunde, om sista läroverksklassens nedre resp. övre avdelning enligt (1859 o.) 1878 års läroverksstadga (gällande till 1905). SFS 1856, nr 521, s. 56 (i läroverk). Uppflyttad i ”nedre sjunde”. Johnson NSkämth. 148 (1892). Afgångsbetyg från sjunde klassens nedre afdelning på reala linien. SFS 1901, nr 7, s. 3. En slätstruken uppflyttning till övra sjunde. Högberg Utböl. 2: 48 (1912). Hellström Malmros 118 (1931: sjunde nedre). BtRiksdP 1936, 6: nr 110, s. 14 (i folkskola).
e) i uttr. sjunde himmeln, se HIMMEL 1 g β. jfr (tillf.): I hoppet att efter .. en veckas sjunde helvete på Fünen, få återse sin hustru. Strindberg Fagerv. 235 (1902) [jfr t. siebente hölle].
Ssgr: SJUNDE-DAGS-ADVENTIST. [jfr eng. seventhday adventist] anhängare av den riktning bland adventisterna som räknar sin tillvaro från år 1846 o. som karakteriseras bl. a. av firande av lördagen ss. vilodag i stället för söndagen; jfr sabbatarier. White AndlErf. 384 (1885). —
-DAGS-BAPTIST. [jfr eng. seventh-day baptist] (i sht om utländska förh.) anhängare av den riktning inom baptismen som firar lördagen ss. vilodag i stället för söndagen; jfr sabbatarier. Anjou Bapt. 124 (1854; i Engl. o. Wales). —
-DAGS-MÄSSA. (förr) själamässa som hölls på sjunde dagen efter ett dödsfall. Bringéus Klockringn. 273 (1958). —
-DEL. så stor del av ngt som fås, då det delas i sju (tillnärmelsevis) lika stora delar. VRP 1645, s. 65. —
(d) -KLASSING, m.||ig. [senare leden avledn. av klass] (i vissa trakter) = -klassare. Fröding ESkr. 2: 87 (1892). —
(d) -NEDRIST, m. [till uttr. sjunde nedre; jfr -klassist] (förr) elev i sjunde läroverksklassens nedre avdelning. NärBörj. 81 (1902). Hellström UngMan 50 (1923; om ä. förh.).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content