publicerad: 1969
SJÄLSLIG ʃä3lslig2, adj.; adv. -EN (Hedenstierna Marie 48 (1896) osv.), -T (GHT 1895, nr 242, s. 4, osv.); förr äv. SJÄLELIG, adj.; adv. -EN (Bremer Brev 4: 300 (1864)).
Ordformer
(själel- 1847—1856, 1864 (: själeligen, adv.). själsl- 1868 osv.)
Etymologi
[till SJÄL, sbst.2, sannol. efter d. sjælelig (motsv. nor. sjelelig); formen själslig har uppkommit gm anslutning till sådana ord som KROPPSLIG, VÄRLDSLIG. — — Jfr SJÄLIG, adj.1, SJÄLISK]
som till sin natur är själ; utrustad med själ; som hör till l. utgår från l. har avseende på l. på annat sätt har samband med själen, psykisk, andlig, mental; motsatt: kroppslig, fysisk, fysiologisk, materiell. Medfödda själsliga egenskaper. Själsliga processer, företeelser, fenomen, konflikter. Sakna själslig balans l. jämvikt. De båda vännerna visade en påfallande själslig släktskap. Det var ett svårt själsligt lidande för fadern att bevittna sonens förnedring. Själslig hälsa, ohälsa. Själsliga rubbningar. Själslig hygien, mentalhygien. Få år .. (efter jubelfesten 1836) förenade sig kroppsligt och själeligt lidande att för alltid bringa denne store genius (dvs. Tegnér) till tystnad. Sturzen-Becker Nordlj. 34 (1847). (Knytkalas) hade man årligen ett par på prestgården, och mångas deltagande i kalaset gjorde att detta blef föga kostbart för prestfolket. Dess själeliga del, munterheten eller ”muntrationen” bestodo de sjelfva. Bremer Hertha 317 (1856). Man skall (i Ibsens dikter) återfinna nästan alla de själsliga stämningar och konflikter, hvarom hans dramer rörer sig. SvD 1898, nr 77, s. 1. Det är alltid på grund av fysiska företeelser, som jag sluter mig till att det fins själsliga existenser utanför mitt eget medvetande. Lidforss Kås. 3: 81 (1913). Den påtvungna sysslolösheten innebär en själslig tortyr, ohyggligare än några kroppsliga umbäranden. Selander Modernt 66 (1932). Enligt gängse psykologiskt åskådningssätt antar man trenne själsliga huvudverksamheter: förstånd, vilja och känsla. Karitz TillvMots. 19 (1932). — särsk.
a) i n. sg. best. i substantivisk anv.: vad som utgöres av själ l. hänger samman med själen o. själslivet; stundom mer l. mindre klart liktydigt med: själen. Det själsliga uppfattades av .. materialister (på 1700- o. 1800-talen) som en materiell produkt eller funktion. Larsson Psyk. 103 (1910). (Koreografen Kurt Jooss) är genomträngd av förvissningen om den nära förknippning mellan det själsliga och det kroppsliga, som .. (kallats) ”Leib-Seeleneinheit”. Ruin SjunknH 22 (1956).
b) ss. adv.: med avseende på själen, i psykiskt l. andligt avseende; med hjälp av själsförmögenheterna; psykiskt, andligt, andligen. Han var såväl kroppsligen som själsligen väl rustad för det ansträngande företaget. Två själsligen närbesläktade personer. Kroppsligen tillfrisknade han rätt snart efter olyckan, men han förblev länge själsligen ett vrak. Själsligt sjuk, frisk. Bremer Brev 4: 300 (1864). Särskilda skyddshem .. skola finnas .. för omhändertagna, vilka äro själsligt abnorma. SFS 1936, s. 415. När deras kroppar förenades, var de också själsligen nära varandra. Heerberger Dag 26 (1939). Jag är alldeles ensam .. med Kjell. .. Jag upplever honom kroppsligen och själsligen mycket för tydligt. Sjögren TaStjärn. 33 (1957).
c) (tillf.) övergående i pregnant bet.: själisk (se d. o. 1 b). Jag kände heller inga riktigt själsliga flickor i min ungdom, inga som kunde verka förädlande, inga med kultur. SvDecam. 60 (1949).
d) i anv. motsv. SJÄL, sbst.1 1 e: andlig (se d. o. 2 c), religiös. Brevskrivare, som sökt Wadström i själsliga angelägenheter. SthmArkivÅrsb. 1961, s. 96.
Avledn.: SJÄLSLIGHET, r. l. f. [jfr d. sjælelighed] egenskapen l. förhållandet att vara själslig l. andlig; särsk. dels (tillf.) till c, övergående i bet.: själiskhet, själsfinhet, själfullhet, förandligad natur, dels konkretare, närmande sig bet.: själ. Kravet på exotisk färgrikhet och underbara, förvirrande sammansättningar har förmälts med den lika starka och nya fordran på själslighet och omedelbarhet, på poesi och religion. Blanck NordRenäss. 37 (1911; i fråga om romantikens människobegrepp). (Lagerkvists) själsliga uttrycksdrift .. stannar .. vid själslighetens hölje och dess fysiologiska bärare, .. (näml.) människokroppen. Kihlman NordProf. 93 (1933).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content