SKABROSITET skab1rωsite4t l. -os-, l. 0104, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr eng. scabrosity, fr. scabrosité, nylat. scabrositas (gen. -tātis); till SKABRÖS]
om egenskapen l. förhållandet att vara skabrös, oanständighet, grovhet l. dyl.; äv. konkretare, om skabröst drag l. yttrande l. dyl. Den spanska romanen synes tämligen fri från det inslag av skabrositet som i så hög grad kännetecknar den franska. OoB 1933, s. 366. Varje sida (i Voltaires ”Candide”) sjuder av komik, och skabrositeterna, vilka äro legio, ha inprickats med mästarhand. Ahlgren KritUppdr. 210 (1946).
SAOB
