publicerad: 1970
SKAMMOR skam3ωr2, sbst. pl.
Etymologi
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (skarpt) klander, bannor. Om de såg (att han tuggade snus), så fick han nog skammor igen. Carlsson Oxnäset 55 (1947).
Spoiler title
Spoiler content