publicerad: 1970
SKANDALISERA skan1dalise4ra l. 01040, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (mera tillf., Nordensvan KonstH 257 (1900; i bet. 3) osv.).
Ordformer
(förr äv. sc-, -ce-, -ze-)
Etymologi
[jfr t. skandalisieren, eng. scandalize; av fr. scandaliser, av kyrkolat. scandalizare, av gr. σκανδαλίζω, väcker anstöt, till σκάνδαλον (se SKANDAL)]
1) väcka (moralisk) anstöt hos (ngn), förarga l. chockera l. uppröra; numera nästan bl. (mindre br.) dels abs.: väcka anstöt l. vålla skandal, chockera, dels i a o. b. RP 13: 15 (1649). (Drottning Kristina lovade att hennes religionsutövning) skulle hwarken publice eller privatim någon scandalisera. RARP 8: 42 (1660). Vi (gjorde) våra 2 visiter (hos fru Spinacuta), de 2 mårnar vi där (dvs. i Härnösand) voro, Brodern Bergström och jag. .. Vi måste likväl göra våra visiter en cachette, för att ej scandalisera. Kellgren (SVS) 6: 167 (1787). Hon visste nog, att familjen ej skulle tycka om hennes toalett, men det roade henne att ”skandalisera” dem, som hon och hennes artistvänner på skämt brukade säga. Roos Verle 161 (1889). (Skådespelet) La femme de Claude .. (av Dumas d. y.) skandaliserade genom sin till synes individualistiska etik, som tillerkände den enskilde .. rätt att taga ett mänskligt skadedjurs liv. Kihlman NordProf. 251 (1930). IllSvOrdb. (1964; abs.). — särsk.
a) i pass. (jfr b), särsk. med saklig agent (l. utan agent o. övergående i deponentiell anv.): taga anstöt, bli l. känna sig förargad l. chockerad l. upprörd; äv. i uttr. skandaliseras över ngt, taga anstöt l. chockeras av ngt. RARP 6: 328 (1658). Lyft af .. (”Fåfängan” o. ”Sottisen”) sväfvade i gamla dagar .. en .. plumagerad dödlig långt öfver hopen af trälande varelser .. och skandaliserades oerhördt, när någon af dem .. satte opp hufvudet och grinade litet. Leopold 3: 447 (1795, 1816). (En del engelska) prelater skandaliserades öfver den djerfva och sjelfsvåldiga satir, hvarmed en kyrkans man (dvs. Swift) vågade nalkas åldriga fördomar (i The tale of a tub). BEMalmström 8: 156 (1852). Berch skandaliserades särskildt af att se en mängd svenska kungaporträtt i (den trånga förstugan till kejsarinnan Annas palats i S:t Petersburg). Schück i 3SAH 28: 146 (1916).
b) i p. pf. (särsk. i mer l. mindre adjektivisk anv.): (moraliskt) upprörd, förargad l. chockerad; äv. oeg., om ngt sakligt: som vittnar om upprördhet; särsk. i uttr. skandaliserad av l. över ngt. RARP 9: 148 (1664). Hertiginnan och alla Hof Damerne på Drottningholm hafva funnit sig oändel. scandaliserade af proceduren med den stackars fröken (Rudenschöld). Calonius Bref 63 (1794). Manderströms mimik .. var obeskriflig; den ena mungipan var lika mycket skandaliserad öfver det oerhörda afvikandet från det akademiska ceremonielet, som den andra var road åt prästens naivitet. De Geer Minn. 2: 132 (1892). Siwertz i 3SAH LXIX. 2: 137 (1960). IllSvOrdb. (1964).
2) (numera föga br.) refl., = 1 a; äv. i uttr. skandalisera sig över ngt, taga anstöt l. chockeras av (o. ondgöra sig l. klaga över) ngt. Den tilgjorda gravité, som scandaliserar sig af alt hvad aldrig så litet är fritt och flygtigt. Kellgren (SVS) 4: 297 (1782). Vet du, de fruntimmer som mäst scandalisera sig öfver sådana saker (dvs. enleveringar), äro just de, som oaktadt all deras använda möda, aldrig kunnat ge någon karl lust att enlevera dem. Altén Fästm. 2 (1796). Presterne skola ämna inbjuda Borgareståndet att frångå sitt beslut i kabinettskasse-frågan. .. De Maré hade skandaliserat sig för Thomander öfver en dylik inbjudning. Liljecrona RiksdKul. 514 (1841). Hjärne Östanifrån 116 (1905).
3) göra (ngn l. ngt) till föremål för skandal; utsätta (ngn l. ngt) för skandal; skämma ut (ngn l. ngt); äv. abs.; i sht förr äv.: kränka l. vanhelga (ngt som bör hållas heligt). Vicepastorn i Hollola Lönneström .. anklagades .. för att (med vanvördiga ord om armén ha vid tacksägelsegudstjänsten) ”missbrukat sitt embete och skandaliserat det heliga rum, der (osv.)”. FinKyrkohSP 5: 255 (i handl. fr. 1790). Att onödigt och orättvist skandalisera en i alla hänseenden utmärkt och aktningsvärd mans minne. Hygiea 1842, s. 391. Det sexuella området, som har sin publik .. och kan utnyttjas (i pressen) på olika sätt både i ord och bild, även utan personlig skandalisering. Publicistklubb. 210 (1924). En sådan där sprätt är alltid rädd att bli sedd och skandaliserad på något sätt. Krusenstjerna Pahlen 6: 158 (1935).
Spoiler title
Spoiler content