SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1970  
SKARLEJA l. SKARLEJ l. SKARLAK, sbst.2, r. l. f.
Ordformer
(scharlach- i ssg c. 1613 (: Scharlachfröö). scharlak- i ssg 1904 (: Scharlaksalvia). scharlakans- i ssgr 1720 (: Scharlakans gräs)—1825 (: Scharlakansört). skarlack 1683—1757. skarlak 1638—1694 (: Skarlaksört). skarlakans- i ssgr 1642 (: Skarlakans ört)—1876 (: skarlakans-salvia). skarleck 1659. skarlej (-y) 1538—1739 (: Skarlej-Frö). skarleja (-y-) 1659—1739)
Etymologi
[liksom d. skarlej(e) sannol. av mlt. scharley(g)e l. t. scharlei (mht. scharlei, scharleie, fht. scaraleya, scareleia); jfr mnl. scharley(e), scarley(e) (holl. scharlei), fr. sclarée, ä. it. schiarea; av mlat. sclareia, av ovisst urspr.; formerna scharlach-, scharlakans-, skarla(c)k, skarlakans- o. skarleck bero (liksom t. scharlach, d. skarlagen) på anslutning till SCHARLAKAN (med tanke på de mörkröda blommorna hos vissa hithörande arter, särsk. Stachys silvatica Lin.)]
(†) benämning på vissa växter tillhörande släktet Salvia Lin. (särsk. om den i medelhavsländerna inhemska, i Sv. ss. prydnadsväxt odlade växten S. sclarea Lin., muskatellsalvia); äv. om den förr till detta släkte hänförda växten Stachys silvatica Lin., stinksyska. VarRerV 58 (1538; om muskatellsalvia). Wild Skarleya, Illuchtand skarleya. Franckenius Spec. D 3 a (1659; om stinksyska). Skarlak heller Skarleya. Rudbeck HortBot. 52 (1685; om växten S. horminum Lin., broksalvia). Serenius Kkkk 1 a (1757: wild skarlack).
Ssgr (†): A: SKARLAKANS-GRÄS. växten Stachys silvatica Lin., stinksyska. Lindestolpe FlWiksb. 19 (1716). Wahlenberg FlSv. 371 (1824). —
-SALVIA. (-lak- 1904. -lakans- 1876) [jfr t. scharlachsalbei, broksalvia] växten Salvia horminum Lin., broksalvia; äv. om växten Salvia sclarea Lin., muskatellsalvia. HbTrädg. 6: 208 (1876). Lyttkens Växtn. 279 (1904; om muskatellsalvia). —
-VÄXT. [jfr t. scharlachkraut, scharleikraut] om växten Salvia sclarea Lin. (muskatellsalvia) l. växten Salvia horminum Lin. (broksalvia); jfr -ört. Heinrich SvLatHlex. 589 (1825). —
-ÖRT. (-lakans- 1642—1825. -laks- 1694) [jfr t. scharlachkraut, scharleikraut] = skarleja; jfr -växt. Månsson Åderlåt. 51 (1642; om muskatellsalvia). Will purpur Skarlaksört, illastinckande will Skarleya. Bromelius Chl. 49 (1694; om stinksyska). Heinrich SvLatHlex. 589 (1825).
Ssg: skarlakansörts-vin. vin innehållande drog på (frön av) muskatellsalvia. Skarlakans Örtz Wijn .. är .. gott til at .. warma then kålla .. Hierna medh. Månsson Åderlåt. 152 (1642).
B: SKARLAK-FRÖ, se D. —
-SALVIA, se A.
C: SKARLAKS-ÖRT, se A.
D: SKARLEJ-FRÖ. (-lak- c. 1613. -lej- 1698—1739) [jfr t. scharlachsame] frö från muskatellsalvia; anträffat bl. i sg. koll. o. i pl. Forsius Min. 45 (c. 1613: Scharlachfröö). ApotT 1739, s. 69.
Spoiler title
Spoiler content