[sv. dial. skinthunn (Hof DialVg. 245(1772: Schinthunn); sannol. av t. schindhund, av schinden (se SKINNA, v.) o. hund (se HUND); jfr d. skind(t)hund]
(†) ss. nedsättande personbeteckning: skinnare (se d. o. II 2) l. snålvarg l. dyl.; jfr HUND, sbst.1 2(b). Nimmergodt. Jagh dricker till pasz, såsom tu nu seer, / Thet war tin Moders skåll, köp tu man meer. Tubbe. Trå wåle (dvs. må fan ta) titt pasz tin gamble Skinthund, / Tu drakst vth alt slätt rätt neder på grund. Chronander Surge B 1 b(1647).
