SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1971  
SKIP skip4, sbst.2, r. (TT 1956, nr 37, annons. VII, osv.) l. n. (TT 1944, s. 1033, osv.); best. -en resp. -et; pl. -ar (TT 1962, s. 165, osv.) resp. = (TT 1944, s. 1033, osv.), äv. (tillf.) ss. r. l. n. -s (BonnierKL 5: 34 (1924) osv.); förr äv. SKEPP, sbst.2, n.; pl. = (JernkA).
Ordformer
(skepp 1871. skip 1944 osv.)
Etymologi
[av eng. skip (pl. skips), skep, av fd. skippæ, skeppæ, l. fvn. skeppa, skäppa (se SKÄPPA)]
bergv. i lina hängande självtömmande plåtbehållare för uppfordring av malm o. d. ur gruva. JernkA 1871, s. 361. Skip indelas i tippande skip och bottentömmande .. och användas huvudsakligen vid malmgruvorna. TT 1944, s. 1033. Nyhammars vickande skip är utarbetad i samråd med svenska gruvtekniker, och har levererats till ett flertal svenska gruvor. Därs. 1956, nr 37, annons. VII. (Från rullschakt eller magasin) kan berget direkt tappas i behållare, större ”skip” eller mindre ”hundar”, i vilka uppfordring sker med eldrivna gruvspel. BonnierLex. 6: 408 (1963).
Ssgr (bergv.): SKIP-FICKA. om ficka i gruva, varifrån skip fylles. TT 1954, s. 1087.
-STATION. om anläggning i gruva, där malm l. gråberg från ficka fylles i skip. SvD(A) 1959, nr 213, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content