SKOLOPENDER skol1opän4der l. skω1l- l. skå1l-, l. -ωp-, f. l. r.; best. -n; pl. -drar (DjurVärld 2: 254(1961) osv.) l. -drer (Holmström osv.); äv. (numera bl. tillf.) SKOLOPENDRA -pän4dra, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(-pender 1852 (: Skolopendrerna, pl. best.), 1871 osv. -pendror, pl. 1901—1902)
Etymologi
[jfr t. skolopender, eng. scolopender, scolopendra, fr. scolopendre; av lat. scolopendra, av gr. σκολόπενδρα, av omtvistat urspr.]
zool. (i varmare länder levande) mångfoting tillhörande familjen Scolopendridæ, särsk. släktet Scolopendra Lin.; i pl. äv. sammanfattande, om familjen Scolopendridæ l. släktet Scolopendra Lin. Bitande skolopender, Scolopendra morsitans Lin. Skolopendrerna i de warma länderna äro giftiga, isynnerhet de större arterna. Holmström Ström NatLb. 4: 18(1852). (Han) såg .. en stor skolopender vrida sig i dödskamp på golfvet. Strindberg HMin. 1: 28(1905). Brehm DjurV 2: 30(1937; i pl., om familjen).
