[sv. dial. skrymsla; parallellbildning till SKRYMSLE;för formerna med u (motsv. sv. dial. skrumslor, pl., skrymslen) jfr SKRUMSLAS(se SKRYMSLA, v.)]
skrymsle. Leyoncrona Vitt. 176(1679). Skogen .. (har) ingen skrymsla eller buska, hwarest den skulle kunna giömma eder (dvs. villebråd som jagas) för edra Fiender. Mörk Ad. 2: 304(1744). De Insecter, som tagit sin tillflygt till trädens spruckna bark och andra skrymslor om hösten. VetAH 1817,s. 146. I den solförgyllda kammaren var den gömdaste skrymsla ljus. Törneros Brev 1: 216(1825; uppl. 1925). Munsterhjelm Wallenius MännJäg. 85(1934). — jfr SKOGS-SKRYMSLA.— särsk. oeg. l. bildl. Tilas ÅmVetA 1748, s. 26.(Romanfiguren) Bloom (i Joyce's Ulysses) är genomlyst på ett sätt som gör att man tycker sig känna varje den minsta skrymsla i hans själ. Selander Pegas. 99(1941, 1950).
