publicerad: 1973
SKRYMTARE skrym3tare2, m.||(ig.); best. -en, äv. -n; pl. = (G1R 2: 84 (1525) osv.) ((†) skrymtara OPetri 1: 14 (1526)).
Ordformer
(skrymtare 1526 osv. skrympt(h)are 1525—c. 1655)
Etymologi
person som skrymtar l. är benägen att skrymta, hycklare; skrymtaktig l. skenhelig person; stundom med särskild tanke på inställsamhet l. strävan att vara till lags. G1R 2: 84 (1525). Hon (dvs. visheten) är longt ifrå the högferduga, och the skrymtare weta intit aff henne. Syr. 15: 8 (öv. 1536; Luther: heucheler). (Somliga kristna) äro the Phariseer och skrymtare lijke ... Ty the holla sigh och skijna vthwertes heliga och froma, men inwertes äre the glupande Vlfwar. Forsius Fosz 245 (1621). Ömsa Kappan på bådha axlar .. (dvs.) Om skrymtare, wäderhanar och wändekåpor sagt: som skicka sigh effter ens gunst och medgång, och tala hwar man effter munnen. Grubb 912 (1665). Vitterheten har äfven som Sedoläran sina skrymtare, som förneka sina egna känslor. 2VittAH 3: 446 (1787, 1793). Prins Henrik. Hwad skulle du tänka om mig, ifall jag gret (över min fars sjukdom)? Poins. Jag skulle tänka att du wore en högfurstlig skrymtare. Hagberg Shaksp. 3: 284 (1848). Här ser jag skrymtare sitta i (kyrk-)bänkarna, förnöjda och prydliga. Lundkvist Vindingev. 57 (1956).
Ssgr (numera bl. tillf.): SKRYMTAR-, äv. SKRYMTARE-ART. slag av skrymtare. Schroderus Os. III. 1: 177 (1635). —
-KLÄDEBONAD~1020. klädedräkt som präglas av skrymteri. OPetri 1: 516 (1528: skrymtare clädabonat). —
-KÅPA. bildl., om det yttre, falska sken varmed en skrymtare döljer sin rätta natur. Berggren SupplPred. 61 (c. 1870). —
Spoiler title
Spoiler content