SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1973  
SKRÅNING skrå3niŋ2, sbst.1, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. (Hall., Skåne) skråning; motsv. d. skråning; vbalsbst. till sydsv. dial. o. dan. skrå, grovmala o. d. (se SKRODA, v.)]
1) (i fackspr.) abstr.: skrotning (se SKROTA, v.1 8). SvUppslB 16: 379 (1933). jfr TT 1881, s. 56.
2) (i sht i vissa trakter) lant. (till kreatursfoder använd) grovmalen säd (särsk. havre l. korn), gröpe. BrBlad 1912, nr 13, s. 6. Skråmalning, (dvs.) förmalning av säd på sådant sätt, att mjölet blir mycket grovt, s. k. skråning, som användes till kreatursfoder. SvUppslB 25: 98 (1935).
Ssgr (till 1; i fackspr.): SKRÅNINGS-MJÖL. skrotmjöl, skråmjöl. SvUppslB 16: 381 (1933). —
-VALS. vals för skrotning, skråvals. SvUppslB 16: 378 (1933).
Spoiler title
Spoiler content