SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1974  
SKUGGE, sbst.3, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[avledn. av SKUGGA, v., l. möjl. överförd anv. av SKUGGA, sbst. (jfr SKUGGA, sbst. 22); jfr äv. SKYGGE]
(†) om ngt som skuggar l. skyddar mot solen. Bussarna hämta löf och giöra skugge för hästarna. KKD 10: 219 (1702). Tå Melon är nysz planterad, lägges något på Fönstret mitt öfwer Plantan, som gifwer skugga af sig, .. och tå hon börjar drifwa, tager man skuggen af. Lundberg Träg. 55 (1754).
Spoiler title
Spoiler content