SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1974  
SKVALL skval4, sbst.1, n.; best. -et.
Ordformer
(förr äv. sqv-)
Etymologi
[till SKVALLA, v. — Jfr SKVALL, sbst.2]
(i vissa trakter) skval(ande) o. d. Skvallet av bäcken hördes inte. Browallius Elida 195 (1938). — jfr VATTEN-SKVALL.
Spoiler title
Spoiler content