SKYRYXA ʃy3r~yk2sa l. SKÖRYXA ʃö3r~ l. ʃœ3r~, r. l. f.; best. -an; pl. -or; äv. SKYRYX ~yk2s l. SKÖRYX ~yk2s l. SKYRYXE ~yk2se l. SKÖRYXE ~yk2se, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(sjur- 1848. skyr- 1617 osv. skör- (siör, skiör-) 1563 osv. — Se för övr. YXA, sbst.)
Etymologi
[sv. dial. skyryx(a), sköryx; förleden är antingen SKYRA, v.2, l. fsv. skyrþ, skärning, hugg (se SKÖRD); med avs. på formen sjur- jfr sv. dial. sjur, skörd; senare leden är YXA, sbst.]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, om ä. förh.) jämförelsevis smal yxa som bl. a. användes för att hugga av stock o. d. på tvären. BtFinlH 4: 222(1563). Anders Frijs och Valerian .. hafva .. tagit .. en skyryxe ifrån Nils Hansson. NoraskogArk. 4: 30(i handl. fr. 1617). FoF 1943, s. 21 (från Södermanl.).
SAOB
