publicerad: 1974
SKYTTE ʃyt3e2, sbst.4, n. (SkogsvT 1911, Fackupps. s. 279, osv.), äv. (numera föga br.) r. l. f. (TSkogshush. 1874, s. 208, Skogvakt. 1893, s. 146); best. -et resp. -en.
Ordformer
(äv. schütte, schytte)
Etymologi
[liksom nor. skytte (best. -en) av t. schütte, f., uppkastad hög, barravfall, till schütten, ösa, fälla (blad o. d.) massvis, av fht. scutten, ösa (se SKUDDA)]
skogsv. hos unga exemplar av tall l. gran uppträdande sjukdom som förorsakas av vissa säcksvampar o. kännetecknas av att barren rodna o. massvis falla av (o. bilda en hög på marken); äv. om svampen Lophodermium pinastri (Schrad.) Chev. (som förorsakar ifrågavarande sjukdom på tall), skyttesvamp; i sht förr äv. om skada som drabbar träds barr till följd av meteorologiska förhållanden. TSkogshush. 1874, s. 208. Hos tallen förekomma (bl. a.) .. ”schytten” (Lophodermium pinastri). Skogvakt. 1893, s. 146. Skytte kan förorsakas dels av svampangrepp, dels av meteorologiska förhållanden, ss. frost och torka. 3NF (1932). SvVäxtförädl. 2: 403 (1951). — jfr SNÖ-, TALL-, TORR-SKYTTE m. fl.
-SVAMP. skogsv. o. bot. svamp som förorsakar skytte; särsk. om svampen Lophodermium pinastri (Schrad.) Chev., som förorsakar skytte på tall (äv. i uttr. furens skyttesvamp l. vanliga skyttesvampen). Skogvakt. 1892, s. 171. Vanliga skyttesvampen. Geete o. Grinndal 100 (1923). Furens skyttesvamp. SvUppslB (1935). Douglasgranens skyttesvamp — Rhabdocline pseudotsugae Sydow. SFS 1961, s. 21.
Avledn.: SKYTTA, v.4 skogsv. om (bestånd av) barrträd: vara angripen av skytte; i p. pr. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv. TSkogshush. 1879, s. 102. Några skyttande japanska tallar. SkogsvT 1906, s. 550.
Spoiler title
Spoiler content