SKYTTEBÅT ʃyt3e~bå2t, sbst.2, äv. (numera föga br.) SKYTTBÅT ʃyt3~, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(skytte- 1766 osv. skytt- 1849)
Etymologi
[fsv. skytta bater; jfr mlt. schütte(n)bōt; av omtvistat urspr.; förleden är sannol. SKYTT, sbst.2 (med tanke på att båten var bemannad med skyttar)]
(om medeltida förh.) ett slags mindre krigsfartyg. Berch PVetA 1766, s. 30. Skyttebåten var ett ledungsfartyg av mindre typ, ej fullt hälften så stor som snäckan. ActaAcadAboens. Hum. XV. 3: 73(1945). Två borgerliga hövitsmän ledde expeditionen till Viborg 1479, då .. (Sthms) skyttebåt medföljde: en bevärad, kraftigt byggd skuta. Ahnlund SthmH 368(1953). SErikÅb. 1969, s. 101.
Anm. En ombildning av fsv. skytta bater föreligger sannol. i skyttaback, benämning på ett medeltida mindre krigsfartyg. Gyllengranat SvSjökr. 1: 91(1840: Skyttabackar, pl.). Ekbohrn(1936). Ordet skyttaback har i sin tur ombildats till skyttebark. Bäckström SvFlH 18(1884: skyttebarkar, pl.).
