SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1975  
SKÅP skå4p, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[sv. dial. skåp; motsv. nor. dial. skåp, sladdersjuk, vimsig kvinna; samhörigt med sv. dial. skåpa (sig), sjåpa (sig), o. SKÅPA, sbst.; möjl. i avljudsförh. till SKAPA; delvis möjl. anslutet till SKÅP, sbst.1 — Jfr SJÅP, sbst.1, SKÅPLIPA]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat l. vard.) ss. nedsättande kvinnobeteckning: enfaldig (o. lat l. oföretagsam) l. tölpig kvinna; äv. om person utan tanke på kön: fåne o. d. 1627 .. 21/3 dr(ömde jag) at min saligh hustru wredgades jagh kalladhe henne mit skåp. JBureus (1627) i 3SAH 23: 105. Gumman har pengar .. . Tänk om jag gifter mig med det gamla skåpet! Topelius Läsn. 1: 77 (1865). Allas .. häpnad väckte det, att han, en generalsperson, .. äktade utan omsvep ett skåp från bondebygden, arfvingen till en vanryktad ockrarbonde. Högberg Vred. 3: 189 (1906). Säg ut vad du har på hjärtat, se då inte ut som ett skåp! Aronson SlumpMyndl. 244 (1922).
Spoiler title
Spoiler content