publicerad: 1975
SKÄRA ʃä3ra2 l. ʃæ3ra2, v.1 -ade (Psalt. 51: 9 (Bib. 1541) osv.); förr äv. -er, -de, -t, -d (pr. sg. -ar LPetri KO 50 (1571) osv.; -er G1R 5: 27 (1528), KOF 1: 476 (c. 1618). — imper. sg. skär Schultze Ordb. 4426 (c. 1755); skära Psalt. 51: 9 (Bib. 1541) osv. — ipf. -ade Atterbom Minnest. 2: 119 (1847: skärades, pass.) osv.; -de 1Mack. 4: 43 (1541). — sup. skärat Phrygius HimLif. 84 (1615) osv. — p. pf. skärad Schroderus Modersch. 176 (1642: skärat, n. sg.) osv. skärd Hes. 43: 22 (Bib. 1541: skäärdt, n. sg.), LPetri 3Post. 49 b (1555), Runeberg BrWalter 219 (1868: skärdt, n. sg.)). vbalsbst. -ANDE, -ING (†, Hyltén-Cavallius Vär. 1: 178 (1863: skärings- och reningsfest)), -NING. Anm. Beträffande n. sg. skärt se anm. under SKÄR, adj.1 (jfr äv. SKÄRT).
Ordformer
(sker- 1528—1712. skär- (skiä-, skjä-, skää-) 1541 osv.)
Etymologi
[fsv. skära; motsv. fd. sk(i)æræ (d. skære), fvn. skǽra; avledn. av SKÄR, adj.1 — Jfr SKÄRSEL, SKÄRT]
(numera nästan bl. i vitter l. högre stil)
1) motsv. SKÄR, adj.1 1: göra klar l. blank l. glänsande; äv. bildl.; jfr SKIRA, v. 1. Vitterhets-Academien instiktades .. at föreviga .. (sånggudinnornas) dyrkan i Sverige; för at samla de i Nation kringspridda strålar af vitterhet i en krets, hvarifrån de med en förenad och skärad klarhet skulle uplysa Allmänheten. GFGyllenborg Vitt. 2: 21 (1773, 1795). Ett lyckligt lugn jag Er Tebaner ändtlig bådar. / Jag ser hur stormen flyr; Jag solen skärad skådar. / Des strålars blida kraft skal lifva up Ert land. Adlerbeth Skald. 1: 145 (1797). (Sv.) Skära .. (fr.) Rendre clair. Nordforss (1805). Hur kan, med ens, du (dvs. Astolf) glömma / .. De vapen, som jag (dvs. Zephyr) skärat / Att stålblankt här mot månans silfver brinna? Atterbom LÖ 2: 419 (1827). Det dunkla skall skäras / I månljusets bad, / Och nattvinden vända / De oskrifna blad (dvs. ett häfte med en påbörjad dikt, som vinden för bort). Snoilsky 2: 268 (1881); jfr SKÄR, adj.1 4 a.
2) (numera föga br.) motsv. SKÄR, adj.1 6: göra ren; rena (ngt l. ngn), (ren)tvätta l. (ren)skura; polera l. putsa ren (jfr 1); äv. dels refl.: rena sig, dels i uttr. skära ngt l. ngn ifrån ngt, gm tvättning o. d. befria ngt l. ngn från ngt (jfr 4 c). (Svalornas) träck är öghomen skadheligh, men sijne egne och sijne vngars öghon läkia och skähra the medh (växten) Chelidonia, som af them nampn fått hafuer, huilkes dygd menniskiorna af them lärdt hafua. Forsius Phys. 282 (1611). Sedan man thetta (dvs. att binda om navelsträngen) hafwer i acht tagit, skal tå Barnet .. ifrån then wijdlodande Oreenligheeten skärat och reenat warda. Schroderus Modersch. 176 (1642). (Sv.) Skära, rena, (t.) scheuern, reinigen. Lind 2: 166 (1738). (Sv.) Skära, rena, (fr.) ecurer, nettoïer, polir. Möller (1745). (Man bör) Wistas så mycket möjeligt är uti och nära ämnen, som hafwa himmelska betydelser, til exempel: renhet, skärad luft, aromatiska ångor. Nordenskjöld Oneir. 1: 86 (1783). Namnet ”skärtorsdag” angifver, att man på denna dag under den katolska tiden brukade ”skära”, d. ä. rena sig från den smuts och aska (jfr namnet ”ask-onsdag”) hvarmed man varit öfverhöljd under den föregående fastlagstiden. Fehr Und. 82 (1894).
3) motsv. SKÄR, adj.1 7: rena (ngt); särsk.: rena (ngt) gm smältning l. i eld; skira (fett; se SKIRA, v. 1 c); äv. (jfr 1): klara o. rena (vin); numera nästan bl. i mer l. mindre bildl. anv. (jfr 4); jfr SKIRA, v. 1 (a—e). Skerdt kiökenfeett. KlädkamRSthm 1554 K, s. 8 a. Hwad är .. Lefren annat än een wärkstadh til at omfijna, skära och rödfärga then wällingen, som henne ifrån .. Magan .. tilsändes(?) Columbus BiblW O 3 b (1674). (Kalk) Tjänar wid såckerbruken at rena och skjära såckret. Rothof 225 (1762). Surrentiniska vin förstår en kännare blanda / Hop med Falernisk drägg, och skärar dem sedan med duf-ägg. Adlerbeth HorSat. 71 (1814). Si, Herrans ord är rent och klart, / Som guld, i degeln skäradt; / I nåd och sanning uppenbart, / Det blifwit osz föräradt. Ps. 1819, 121: 5. (De ingångna fördragens) olika halt trädde nu, när de skulle stå sitt prof i de politiska brytningarnes skärande eld, tydligare i dagen. Carlson Hist. 6: 441 (1881). (Den i en skrift från 1760-talet omnämnda) ”Skärstenen” är en koncentrerad och jämförelsevis skärad (renad) svafvelmetall. Teknikern 1905, s. 264. Skäras i lidandets degel. IllSvOrdb. (1955). — jfr FÖR-SKÄRA o. O-SKÄRAD.
4) motsv. SKÄR, adj.1 8, 11, 12 [l. i bildl. anv. av (2 o.) 3]: rena; jfr SKIRA, v. 1 h; ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. — jfr FÖR-SKÄRA o. O-SKÄRAD.
a) motsv. SKÄR, adj.1 11 a (o. 12), med rituell innebörd: rena (ngn l. ngt; se RENA, v.1 9); gm rening (på nytt) helga (ngt). G1R 5: 27 (1528; med avs. på kyrkogård). (Prästen) skal .. skäära hwset (som varit ”spetälskt”) medh .. thet rinnande watnet .., medh Cedre trädh, medh Isopen och medh rosenferghadha vllen. 3Mos. 14: 52 (Bib. 1541; Bib. 1917: rena). Skäära migh medh Isop, at iagh må reen warda. Psalt. 51: 9 (Därs.; äv. i Bib. 1917); jfr: Skära mig, Herre, med isop så att jag varder ren. Edqvist MännÖ 213 (1971). (Jungfru Maria for kort efter Jesu födelse upp till Jerusalem) at hon skulle ther skärd och renat warda. LPetri 3Post. 49 b (1555). Ther Kyrkior .. genom slagzmål, eller annat sådant, äre wordne oskära .. är icke aff nödenne, att man genom twettan och månge andre vnderlighe Ceremonier .. them skärer på nytt. KOF 1: 476 (c. 1618). Man har .. (i Finnveden) brukat skära nyfödda barn med eld, Härvid har så tillgått, att man lagt barnet naket på ugnshällen emellan tvänne eldar, af hvilka den ena blifvit upptänd innantill i ugnen, och den andra utantill i ugns-munnen. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 433 (1868).
b) [till SKÄR, adj.1 8, 11 a (o. 12), l. bildl. anv. av (2 o.) 3] allmännare: befria l. rena (ngn l. ngt) från oäkta l. störande inslag l. syndfullhet l. låghet o. d.; rena (ngn l. ngt; se RENA, v.1 7, 10); förädla, fullända. Gudh och then H. Ande haffuer wijgdt, skäärat och helgat sina Christrognas kroppar, sigh til ett behageligit Tempel. Phrygius HimLif. 84 (1615). Christi blodh, / Som skiärar migh och renar. M. G. De la Gardie Vitt. 14 (c. 1680). At Tapperhet, denna Nordens Dygd, aldrig hos oss måtte tåla förvandling, genom et förändrat tänkesätt och genom främmande seder; at Lagen må skäras, där hon blifvit fläckad, och Friheten vårdas i sina ömaste delar. SvMerc. 1765, s. 285. Fischerström 3: 20 (1781; i p. pf., om principer). Försakelsen mig skäre / I andedopets bad! Stagnelius (SVS) 2: 71 (c. 1820). Med bedröfvelsens eld och bönens kamp måste ditt hjerta skäras. Wallin Rel. 4: 47 (1838). (Det var tydligt) att den belägenhet, som .. (i Per Elgströms sista dikter) skildrade sig på ett sätt, hvarigenom den skärades till poesi och skönhet, var i bokstafligaste mening hans verkliga och dagliga. Atterbom Minnest. 2: 119 (1847). Människans känsla för den gudomliga sanningen och hela uppfattning däraf skäras och luttras genom hennes viljas riktning på det goda. Nyblæus RelUpps. 33 (1868, 1872). Hvilken oberörd stillhet hos landskapet. Något af urtid, dock mera drömmande mild än skrämmande vild, något skäradt, jungfruligt ligger däröfver. TurÅ 1910, s. 423. Jag vill .. / .. skäras i lidandets smärta. Ling-Landes HemstV 89 (1921).
c) (numera föga br.) motsv. SKÄR, adj.1 12, i uttr. skära ngt (i)från ngt, rena (se RENA, v.1 12) ngt ifrån ngt; jfr 2. (Du) moste .. rätt lära see Christum vti troonne .., therigenom titt hierta warder reenat och skäradt ifrån titt höghfärdiga lefwerne. Muraeus Arndt 3: 71 (1648). (Den avlidne utmärktes) Af. Från. Egne. Afsigter. Skäradt. Nit. Om. Lag. Och. Frihet. SvMerc. 6: 9 (1760). Högligt fröjdad var all verlden öfver vattnet, det glänsande; / Ty skärade från synd blefvo alla väsen af Ganges' våg. Bergstedt Öfv. 39 (1845). Ängsligt frågade .. (den bergtagna) vad det var, som dånade och sjöng. ”Det är klockorna, som skära luften från troll och förhäxelse.” Heidenstam Svensk. 1: 141 (1908).
d) [utvecklat ur b] (†) gm rening borttaga (ngt) l. göra (ngt) mindre framträdande. Korszet, korszet giör en Christens rätta wärde / .. Det skiärar wåra fell i Christi purpur-flod. Brenner Dikt. 2: 65 (1719). Uppgiften (vid sjungande av bellmanssånger) är .. att framställa — just sjelfva poesien .. . Utom andra fördelar, vinnes .. dermed äfven den .., att ett sådant föredrag skärar, ja utplånar den råhet, som hos Bellman ej sällan finnes på papperet. Atterbom Siare VI. 1: 150 (1852).
6) (†) fria (ngn) från anklagelse för (l. misstanke om) brott; anträffat bl. refl.; jfr RENA, v.1 12 b. När de hörde, att de icke annerledes kunne sigh i thenne saak frÿe och skäre, än th(et) motte skee medh lagh och eedh .., bekende de .. sin .. gärningh. 2SthmTb. 7: 460 (1588).
B: (4 a) SKÄRINGS-FEST. reningsfest. Vår-högtiden har .. fordom haft, och bibehåller ännu hos folket karakteren af en allmän skärings- och renings-fest, för att skydda land och folk emot ovättar och trolldom. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 178 (1863).
Spoiler title
Spoiler content