SKÄRJA ʃær3ja2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. skärja; möjl. ombildning av SKÄRA, v.2 (i bet. 30)]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om fåglar: skrika, väsnas; särsk.: flyga l. fara fram (över ngt) under skrik l. väsen. Ute på Udden var .. liv och rörelse, stararna skärjade över hustaken. Öding Först 46 (1970).
SAOB
