SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1975  
SKÄRSLA, v.1, l. SKÄRLA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE (VDBötB, Carlquist); -ARE (VDBötB).
Ordformer
(skiärsla 1739. skärdzla 1633. skärla (siä-) 1633 (: skärlares, gen.)—c. 1733)
Etymologi
[sv. dial. skärsla; avledn. av SKÄRSEL]
(†) ss. beteckning för att ngn utför signeri (med såll o. sax) för att gm gudsdom ta reda på vem som stulit ngt; särsk. i uttr. skärsla efter ngt. Hanses i Åby i Berga sochn en skärlares bhön then han i skärdzlande öf(va)r, 1633, af honom sielf in capitulo reciterat. VDBötB 1633, s. 89. I Småland siärlas ock samt puncteras efter det som bortstulit är. SkrGAAkad. 15: 89 (c. 1733). Carlquist Herdam. 7: 44 (i handl. fr. 1739).
Spoiler title
Spoiler content