SLABBLINA slab3~li2na, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sannol. av eng. slab-line (med översättning av efterleden), möjl. av holl. slaplijn, av slap (se SLAPP, adj.1) o. lijn, lina, av mnl. līne, motsv. mlt. line (se LINA, sbst.1); jfr t. schlappleine]
(numera i sht i skildring av ä. förh.) sjöt. slabbgårding. ExFlott. § 32 (c. 1740).
