SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1976  
SLADOT, adj.
Ordformer
(sladotta, pl.)
Etymologi
[möjl. till det verb som föreligger i sv. dial. (Finl.) slada, gå i ngt vått, traska, slaska; sannol. (väsentligen) av ljudhärmande urspr. (jfr SLADDA, v.6)]
(†) i pl., om kläder: smutsiga o. ovårdade; jfr SLADDE. HammarkDomb. 14/2 1610.
Spoiler title
Spoiler content