SLAGA, sbst.2, r. l. f.; pl. -or.
Etymologi
[ombildning (under anslutning till SLAGA, sbst.1) av sv. dial. (Bohusl.) slawa, slowa, slana, smalt träd, etymologiskt identiskt med sv. dial. sloa, stor gren l. lövruska ss. underbädd för hö, o. nor. dial. sloga, lövgren att dra hö på, sidoform till sloda, spår efter släpning, hö som dras på grenar (se SLODA); med avs. på bet. jfr sv. dial. slo(g)e, m., stång som läggs under höstack o. varpå man bär höet]
(†) slana (använd i byggnadsställning). De under reparation wid Gustavi Domkyrka til ställningar nyttjade Spiror, Stockar, Sparrar, Slagor, Bräder och Plankor .. försäljas .. genom auction nästk. Torsdag. GT 1787, nr 123, s. 3. jfr: (Ss. material för uppförande av en byggnad erfordras bl. a.) 34 st. 40 fots ställningsspiror .. 9 tolfter barkslagor (dvs. slanor med kvarsittande bark) till ställningsbommar. 50 (tolfter) ställningsbräder. TByggn. 1859, s. 17.
