(vard.) koll.: pengar, ”kosing”; äv. i individuell anv.: sedel (se d. o. 2). BVT 1926, nr 17, s. 32. Det var så klart han hjälpte till när han fick så mycket slasing. DN 20/11 1932, Söndagsbil., s. 4. Jag skulle växla en slasing åt käringen i kiosken men då snodde jag den och (osv.). Fridegård Tack 45(1936).
