SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1977  
SLEKER (sle'ker Weste) l. SLEK, sbst.2, m.
Ordformer
(slek' c. 1685. sleker 16471852)
Etymologi
[sv. dial. sleker; till SLEKA, v.]
(†) person som fjäskar l. ställer sig in, lismare, smickrare; jfr SLEKA, v. I 2. Chronander Surge D 8 b (1647). (Det yttre skenet söker inbilla oss) Thet hwar Prunkare är rjker, / .. Hwar Sleker redelig, hwar Niding mycket nådig. Spegel GW 39 (1685). Sleker .. (dvs.) En som med söta ord .. ställer sig in. Schultze Ordb. 4539 (c. 1755). ÖoL (1852). — jfr KVINNFOLKS-SLEKER.
Spoiler title
Spoiler content