SLI sli4, sbst.3, n.; best. -et l. -t.
Etymologi
[sv. dial. sli, sly; jfr d. sli, fvn. slý, nor. dial. sli, sly; rotbesläktat med SLIM, sbst. — Jfr SLI, sbst.1—2, SLIDE, sbst.3, SLY, sbst.2]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat)
1) slem (se SLEM, sbst. 1—3); förr äv. om smuts l. slam o. d.; jfr 2. D. 23. 24. Maji wackert regn; Men uti all käril, och å marken, i små puszar thet falla och ligga monde, syntes gröngult slj ther efter, nog mycket. Broman Glys. 1: 410 (c. 1730); jfr 2. (Väderleken är) tiänlig för ljnet (som torkas på hässja) när ömnigt rägn faller, på the första 2ne dagarne .., ty ther af sköljes sljet och slemet bort. Därs. 3: 69. Min mun är full med sli. Lind (1749). (Sv.) Sli .. (t.) Schlamm. Schultze Ordb. 4547 (c. 1755; från Västergötl.). När fisken legat i bingan eller karet, den tid som fordras .., afsköljes den i watten, hwarunder den befrias från allt blod och slem (Sli), som ännu kan finnas qwarsittande. Ekström AfhFiska 142 (1845).
2) om grön, slemmig växtlighet (av alger o. d.) i vatten l. på vattenyta; förr särsk. dels om havstång, dels om det till rödalgerna hörande släktet Batrachospermum Roth, pärlbandsalger. Spegel 445 (1712; om havstång). Fries Ordb. (c. 1870; om släktet Batrachospermum). I vår slätspolade bergknalles kaviteter var det skugga och i den stod sliet kallgrönt mot skärets högre partier, som rodnade .. i morgonens ljus. Taube Svärm. 3 (1925).
Ssgr (till 1, †): SLI-LAX. [anledningen till benämningen är möjl. att lax i lekdräkt har slemmig hud] hanne av blanklax i lekdräkt. Cederström Fiskodl. 261 (1857; från Västergötl.). —
SAOB
