SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1977  
SLINDER slin4der, sbst.1, n. (VRP 11/6 1722 (: slindret, sg. best.; möjl. att hänföra till obest. slindre), Därs. 5/3 1737 osv.) l. r. l. f. (l. m.) (SthmFig. 1845, s. 5, osv.); best. -dret resp. -dern; pl. = (Östergren (1941) osv.) resp. -drar (Lundell (1893) osv.); l. SLINNER slin4er, sbst.1, n.; best. -nnret; pl. =; l. SLINNE slin3e2 l. SLINDE slin3de2, förr äv. SLINDRE, n.; best. -et; pl. -en; förr äv. SLIND, sbst.2, r. l. f.?, sannol. äv. SLINDRA, f.
Ordformer
(slind 1852. slinde 1896 osv. slinder 1670 (möjl. sbst. pl., se SLINDER, sbst.2), 1845 osv. slindra 1685 (: fäähuus med slindra öfver; möjl. sbst. pl., se SLINDER, sbst.2). slindre 17371753. slindret, sg. best. 1722 osv. slinne 1756 osv. slinner 1793 osv. slyne 1795)
Etymologi
[sv. dial. slinder, slinner, f. (o. m.), n., slinne, slynne, n., äv. slindra, f.; till SLINDER, sbst.2 (jfr NLindqvist i StGermKock 457 (1934))]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (foder)skulle l. skullbotten (av lösa stänger). Een stall .. medh slinder der öfwan på, och ett anhängigt fåårhuuss. VDAkt. 1671, nr 263 (1670); möjl. till SLINDER, sbst.2 (Hon) betygar at detta höö, widh vppläggandet på slindret, skall waret 30 .. stackar. VRP 11/6 1722. Nattens hvila är inskränkt till ett par timmar, tillbragta på en slinder eller en skulle. SthmFig. 1845, s. 5. Han är ju inte längre någon blyg och skygg pojke, som tycker att det är ett äventyr att följa med en flicka på ett slinder. Moberg Sedebetyg 338 (1935). Vedskjulen (i Kila by är) de ur byggnadshistorisk synpunkt intressantaste. Ett av dessa har tre sidor knuttimrade ... Ovanpå är slinne. EtnolKällskr. 3: 97 (1946). — jfr HÖ-SLIND samt HALM-, HÖ-SLINDER.
Ssgr (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat. Anm. Nedanstående ssgr kan äv. hänföras till slinder, sbst.2): SLINDER-GLUGG. [sv. dial. slinderglugg, slindraglugg] jfr glugg 1. VDAkt. 1846, nr 600.
-ÅS. om var o. en av de åsar som uppbär skullgolv. VRP 10/11 1739.
Spoiler title
Spoiler content