publicerad: 1929
GLUGG glug4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(glogg BtÅboH I. 6: 65 (1633). glug(h) Visb. 1: 69 (1573), SvOrds. C 4 a (1636). glugg SvOrds. C 3 b (1604) osv.)
Etymologi
[fsv. glugger, motsv. isl. gluggr; jfr fsv. glugga, f., isl. gluggi, m.; av germ. gluṷṷa-, avljudsform till GLO (i bet.: lysa); eg.: vad som släpper igenom ljus]
1) (litet) hål i mur l. vägg l. tak o. d., avsett att släppa in ljus l. att möjliggöra utsikt l. skottlossning o. d. l. att in- l. utsläppa luft, gas o. d.; äv. bildl. BtÅboH I. 6: 65 (1633). För fönster äro inga öppningar i muren, allenast till små aflånga gluggar. Eneman Resa 1: 24 (1711). I mer är 170 år (har) tornet (på Västerås domkyrka) svigtat och kajorna flugit ut och in genom dess gluggar. Böttiger 6: 8 (c. 1875). Frankrike .. har t. o. m., uppe vid Dunquerque, en glugg utåt det tredje hafvet, Nordsjön. Kjellén Storm. 1: 132 (1905). SFS 1906, nr 17, s. 2. — jfr FÖNSTER-, GALLER-, GAS-, HYTT-, KAKELUGNS-, KANON-, KÄLLAR-, LJUS-, LUFT-, OBSERVATIONS-, RÖK-, -SKJUT-, SKOTT-, TAK-, TITT-, TORN-, UGNS-, VINDS-GLUGG m. fl. — särsk.
a) jäg. i uttr. skjuta från, äv. genom l. (numera knappast br.) för glugg. HdlCollMed. 8/6 1748. (Räven) skjutes .. om vintren genom glugg på åtel. Brummer 111 (1789). Man kallar det att skjuta för glugg, då man har en åtel utlagd framför ett fönster eller annan, för tillfället upphuggen, glugg i väggen på ett ladugårdshus. Swederus Hlex. (1869). UB 3: 484 (1873).
b) [sannol. ellips av KORP-GLUGG] (starkt vard.) bildl., om öga. Säger du ett enda ord till, så murar jag in gluggarna på dig. Cavallin Stevenson o. Osbourne 94 (1898). Östergren (1925; angivet ss. ”vard.”).
c) (†) i allmännare anv.: hål; gap. Läth tigh iche förfæras som musen löper ij glugh. Visb. 1: 69 (1573). Then är godh som glugg fyller. SvOrds. C 3 b (1604); jfr: Han är altijdh godh som glugg fyller .. (dvs.) Dhen altijdh kan spendera, han får fulle Wänner. Grubb 288 (1665). Gammal Räff går giärna i gammal glugg. Grubb 242 (1665).
2) (vard., föga br.) bildl., i uttr. vara l. råka i gluggen o. d., vara förlorad, vara illa däran; vara resp. råka ”fast”. Weste (1807; angivet ss. ”pop.”). Schulthess (1885; angivet ss. familjärt). Nu .. har du allt råkat i gluggen. Östergren (1925; angivet ss. ”vard.”).
3) [jfr sv. dial. glugg, hål i väggstockarna vari ändan av en fyrkanttäljd bjälke infogas] (†) om ändan av bjälke o. d. (som infogas i hål i väggstockarna). FörordnTimberh. 1729, § 2. At Taxan måtte ökas til Siu Daler S:mt för en Tolft Furu-Blåckar af Sex alnars längd, och en fot i gluggen. ResolAllmogBesvär 1752, § 54. Lignell Dal 1: 285 (1851; efter handl. fr. 1674).
Ssg: (1) GLUGG-LUCKA. lucka varmed en glugg täckes. Ambrosiani DokumPprsbr. 278 (i handl. fr. 1831). Hvälfda .. källare .. med .. dörrar och gluggluckor. SFS 1863, nr 46, s. 51.
Spoiler title
Spoiler content