[möjl. etymologiskt identiskt med nor. dial. slirva (se SLIRVIG); jfr i så fall med avs. på bet. sv. dial. (Finl.) slirvot, trasig]
(†) eg.: trasa?; i uttr. få en slirva, få kläder söndertrasade l. bli sönderriven l. dyl.? Seer han sigh före får han ey skul, / Elies får han en slirfwa och slappa, / Och til öffuerflöd en Narrekappa. Forsius Fosz. 444(1621; lt. orig.: eynen slappen); jfr SLAPP, sbst.2 2.
