SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1977  
-SLUTTEN ? l. -SLUTEN ?, p. adj.
Ordformer
(-slutne, pl.)
Etymologi
[sv. dial. sluten, långslut(t)en, långsluttande; jfr nor. dial. sluten; till SLUT, adj.2 (se SLUTT, adj.), l. SLUTA, v.2 (se SLUTTA, v.2); formen -slutten har uppkommit gm anslutning till SLUTT, adj.; jfr med avs. på bildningen dels sådana ord som HÄRSKEN o. SKARPEN, dels sådana ord som FIKEN o. STICKEN. — Jfr -SLUTTIG]
(†) sluttande; ss. senare led i ssgn LÅNG-SLUTTEN.
Spoiler title
Spoiler content