publicerad: 1979
SMART sma4rt, äv. smar4t l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, adj. -are; n. o. adv. =.
Etymologi
[liksom dan. o. nor. smart, t. smart, av eng. smart, smärtande, skarp, bitande, energisk, smart, av feng. smeart, samhörigt med smeortan, smärta (se SMÄRTA, göra ont o. d.)]
1) (skicklig o.) slug l. slipad l. fiffig l. klurig o. d.; i sht i fråga om förmåga att (mer l. mindre hänsynslöst) till sin egen fördel (i sht egen vinning) utnyttja givna förutsättningar; ofta om affärsman l. reklamman o. d.; äv. om ngt sakligt (i sht affärsmetod l. affär o. d.): som kännetecknas av sådana egenskaper. SocDem. 1892, nr 186, s. 2 (om fabrikör). Låt vara att detta smarta valknep är juridiskt oåtkomligt. GbgP 1896, nr 281 A, s. 2. Smartare affärsman fanns det icke på Söderhafsöarna. Cavallin Stevenson Söderh. 10 (1897). (En viss fotbollsspelare) var .. ytterst farlig (i en match). Hans mål dessutom rätt smarta. IdrBl. 1924, nr 80, s. 3. Siwertz Varuh. 6 (1926; om reklamchefer). Lyberg GPprFalunDal. 1: 54 (1940; om affärer). Tack vare polismannens raska ingripande fick rymmarsextetten aldrig det försprång den hoppats på genom sin smart iscensatta kupp. DN(A) 1964, nr 177, s. 7. Cruise-missiles är endast en utlöpare av tekniken med precisionsstyrda s.k. smarta vapen. SvD 1976, nr 79, s. 7.
2) (numera föga br.) om ngt sakligt: rapp l. snabb (o. skickligt utförd). VFl. 1914, s. 60 (om intagning av kol på båt).
3) elegant l. flott o. d. Strumpebanden utmed sidorna (av korsetten) förhöja än mer den slanka, ”smarta” linjen. NDA(B) 1933, nr 274, s. 5. Även den mest vältrimmade figur behöver en viss kontroll över sig för att synas smart. DN(A) 1934, nr 12, s. 9. SDS 1977, nr 245, s. 13 (om kjol).
Avledn.: SMARTHET, r. [efter eng. smartness (se anm. nedan)] till 1, om egenskapen att vara smart. Sylwan ModPress. 99 (1906). Med kännedom om utgivarens smarthet och sinne för reklam kan man misstänka, att (osv.). StNordFilol. XXVII. 1: 52 (1937). Ekelöf i 3SAH LXVII. 1: 21 (1958). Anm. Ofta användes det engelska ordet smartness. Hägg PraktNav. 99 (1908). Ehuru jag ogillar hans affärsmetoder, kan jag ej annat än beundra den smartness han flera gånger utvecklat. Janson CostaN 1: 38 (1910). Den amerikanska travsporten med dess avancerade raffel, heatkörning och smartness. AB 1945, nr 46, s. 18.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content