[av. t. schmieren, smörja, skriva l. måla (snabbt o.) dåligt o. d. (se SMÖRJA, v.)]
(†) nedsättande, i fråga om författande: fuska l. ”smälla” ihop (ngt). Jag vill inte skrodera, men nog går det löst snart (dvs. jag skjuter mig snart), såvida ej jag lyckas idiotisera mig fram genom den klockar-idyll (dvs. ”Den romantiske klockaren på Rånö”) jag nu smirar ”nödd och tvungen.” Strindberg Brev 7: 96(1888).
