publicerad: 1979
SMUCK l. SMOCK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(smock (-ch) 1528—c. 1675. smog c. 1550. smok (-c) 1536—1582. smuck (-ch) 1534—1816. smuk (-c) 1536—c. 1635)
Etymologi
[sv. dial. smuck; liksom fd. smock (d. smuk), nor. smukk, t. schmuck av mlt. smuk (lt. smuck, smock), böjlig, smidig, prydlig, vacker, till roten i SMYGA, v.1 (med en urspr. bet.: som (prydande) smyger l. sluter sig kring ngt o. d.). — Jfr SMUCKA, v.1, SMYCKA]
(†) vacker, skön; ståtlig l. elegant l. präktig; om person äv. dels: rask, duktig, hurtig, duglig o. d., dels (i fråga om moral): redlig, ärlig o. d., dels (i fråga om anseende l. social ställning): aktad, ansedd o. d., dels övergående i anv. ss. hedrande epitet: ärlig l. hederlig l. beskedlig o. d.; om ngt sakligt l. om djur äv.: av god kvalitet, god l. bra; präktig; äv. bildl. Är vor begärenn attu vilt lata settia .. vp j Vinther en smuck Jackt. G1R 9: 274 (1534). Try ting haffua en smuck gong, och thet fierde går wel, Leyonet .., En wedhehund (osv.). SalOrdspr. 30: 29 (öv. 1536). Szå haffwe wij latidt aname wijdh pass halfft annet hundrede smucke karler, både aff Surköpung och Norköpung, vdj wår tiäniste. G1R 15: 177 (1543). 16 retsinnoge smocke klippare. Svart G1 36 (1561). Tå suaradhe en smock danneq(uin)ne, som war hemme i Swem ..: Ten hustru här war nw, hon (osv.). VadstÄTb. 49 (1580). Markus Meus, bårger i Lybeck en smuck, erligh man. Carl IX Cal. 106 (1596). (Xantos) sadhe til .. (Aisopos) om iagh kiöper tigh (som slav) wil tu tå wara from och smuck? Balck Es. 23 (1603). Käre Jungfrw fager och smock, / Iagh är en godh MästerKock. Bedlegr. 9 (1647). Tu har nog gånget stållt med rakan halss och baran / .. med kläder käck och smock. Wennæsius Klingd. 8 (c. 1675). (Sv.) Smuck, (lat.) pulcer, elegans. Ihre (1769). — särsk. ss. adv.: vackert l. präktigt o. d.; bra l. väl l. skickligt o. d.; raskt l. duktigt l. (i fråga om strid) tappert. OPetri 2: 73 (1528). När .. (den rike) behöffuer tich kan han smoct apa tich. Syr. 13: 6 (öv. 1536). (Gud) haffuer giort himmelen smukt rundan alt om kring. Därs. 43: 12. Att hwadt spannemåle wij .. haffwe, motte nu i sommer smockt soltorckat bliffwe. G1R 18: 575 (1547). (Fienderna) föllo .. vth emott them .. rett som glupande leion. När the Swenske thet såge gåffue the sigh så sacktelige emot them och höllo them smuckt aff sigh med spetzerne. Svart G1 27 (1561). Qwinnor och Möör, som ähran pryder smucht. Beronius Reb. A 2 a (1674). När asken hon pryder de dalar så smuckt. PoetK 1816, 1: 114. särsk. [jfr motsv. anv. i d.] hux flux l. plötsligt l. oförmodat o. d. (Av skottlossningen) förnam Söffrin (Norby) hwadh vppå färde war eliest hade han smockt bliffuit förraskat och kommit i the Swenskes hender. Svart G1 51 (1561).
Avledn. (†): SMUCKHET, f. bildl., om prydlighet l. renlighet; äv.: prakt l. ståt o. d. Starkheet och smucheet är hennes (dvs. den goda hustruns) clednat. SalOrdspr. 31: 25 (öv. 1536; Vulg.: decor). Tack och smucheet är hans (dvs. Guds) werk. Psalt. 111: 3 (öv. 1536; Vulg.: magnificentia).
Ssg (†): SMUCK-FJÄDER. om prydnadsfjäder (se d. o. 2). Den 24 augusti Annamade Dominicus fieder hakar till smuck fiedrar. KlädkamRSthm 1560 E, s. 47 b.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content