SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SMÅNINGOM små3niŋom2, sbst. (i en gammal dat. pl.) o. adv.
Ordformer
(-nigen 1737. -ning 1680c. 1765. -ningen 16101846. -ningens 1662. -ningo 1662. -ningom 1579 osv. -ningon 1597. -nings (-z) 16801750. -nungom 1645)
Etymologi
[jfr nor. dial. småningom; möjl. ombildning av SMÅMONOM (jfr KGLjunggren i ANF 58: 50 (1944)) l. ombildning av dat. pl. av SMÅ, adj., efter mönster av fsv. ströningom, strövis m. fl.]
I. (†) i det adverbiella uttr. i småningom, småningom (i bet. II); litet i sänder? ConsEcclAboP 97 (1657). Nu denna vakra tid från oss i småning smyger. Wallenberg (SVS) 1: 11 (c. 1765). Somliga hafwa mycken hog för nya upbruk, men medlen fela, och betalte de gerna et Capital i småningom af sin upodling, om de finge det samma utan högt interesse (dvs. utan hög ränta). NorrlS 1—6: 55 (c. 1770). Våra äldsta och bästa venner gå undan en efter annan, och verlden blir i småningom ny omkring oss. CGLeopold (1812) i 2Saml. 10: 48.
II. adv.: litet i sänder, efter hand, långsamt (äv. i uttr. så småningom); förr äv.: i små kvantiteter l. i liten skala o. d.; jfr PÖ OM PÖ, SMÅ, adj. 4 g γ, SMÅLIGEN, SMÅMONOM. Småningom kröp sanningen fram. Småningom tilltagande vind. VarRerV I 4 b (1579). Stelttes enn tiuff för rätten .., denne haffuer längie stullet småningom, är och offte förwist aff staden. 3SthmTb. 2: 47 (1596). (Man) skal .. taga Rijsgryn, plåcka och twetta dhen wäl vth, låtandes dhem torkas för Elden, och sedan koka så småningen vthi ett gott Spadh til thes dhe warda nock. Salé 9 (1664). När man nödgas för hård Blåst skull at fijra tåg eller sticka bott, så måste läggias twå slag om Betingen, på det Tåget icke kommer gående, som sedan är swårt at törna, och då fijra uth småningen, at intet Förskeppet kommer at swaya twärt. Rosenfeldt Tourville 43 (1698). Solen glimmar blank och trind / Vattnet likt en spegel; / Småningom upblåser vind / I de fallna segel. Bellman (BellmS) 1: 155 (c. 1772, 1790). Då en (penning-)hjelp sökes, blir det i högsta måtto angeläget söka hänne sådan, som ej blott pallierar för en viss tid .. utan äfven, om möjeligt är, ifrån en viss punct jämnt verkar til en uprättelse, som småningom vinnes, men i längden består. Wallquist Minn. 5 (1790). Icke småningom, utan på en gång, flög hans (dvs. G. III:s) ande som en elektrisk stöt genom den domnade Nationen. Tegnér (WB) 3: 199 (1819). Endast småningom gick förändringen upp för Tedde Blom. Siwertz Varuh. 218 (1926). Wigforss Minn. 1: 16 (1950). — särsk.
a) i ordspr. Småningom faller födhan bäst. .. (dvs.) Effter handom winner man och sin nödtorfft. Grubb 739 (1665).
b) (tillf.) i substantivisk anv., om ett småningom (i bet. I) försiggående skeende. Det må hafva funnits ett småningom i det yttre redskapets daning; i människan finns det intet småningom, så till vida som ingen blir det, som ej började med att redan vara det. Quennerstedt StrSkr. 1: 306 (1883, 1919).
Spoiler title
Spoiler content