SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SMÄCKRA smäk3ra2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sannol. till SMÄCKA, v.]
(numera föga br.) åstadkomma ett smackande ljud; särsk. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., om ljud: smackande. Småfoglarne flögo undan med slokade vingar (när en hästskjuts kom i högsta fart) och ekorrarne sprungo med ett smäckrande läte upp i trädtopparne. Allardt Byber. 1: 78 (1885).
Spoiler title
Spoiler content