publicerad: 1979
Ordformer
(smed- 1529 (: forszmedilsze)—1627 (: försmedelser, pl.). smä- 1547 (: försmäelse). smäd- (-dh-) 1522 (: försmädelse), 1526 osv. -else (-sä) 1522 (: försmädelse), 1664 osv. -ilse (-sz-) 1526—1622 (: håsmädilse))
handlingen att (i tal l. skrift) smäda ngn l. ngt l. förhållandet att ngn l. ngt blir smädad l. smädat, smädande l. (äre)kränkning l. (grovt) förtal o. d.; äv. liktydigt med: hädelse; äv. konkretare: ärerörig l. smädande tillvitelse l. beskyllning l. kränkande yttrande l. tillmäle l. skymford o. d.; i sht förr äv. övergående i bet.: vanära, skam, smälek; jfr FÖRSMÄDELSE. Fara ut i smädelser mot ngn. Överösa ngn med smädelser. (Petrus o. Johannes) gingo (sedan de blivit gisslade) medh frögd frå (Stora) råådhet, ath the woro werdughe lidha smädhilse för .. (Jesu) nampn skull. Apg. 5: 41 (NT 1526; Bib. 1541: smäleek; Bib. 1917: smälek). Innehåller .. (en skrift) smädelse emot Gud, warde dömd efter Allmän Lag. PH 8: 7428 (1766). Man levde .. i en tid, då det var en smädelse att vara fosterländsk. Högberg Utböl. 1: 131 (1912). En infernalisk konsert av skällsord, smädelser, hånfulla glosor .. och .. skratt. Carlsson MinB 29 (1912). Branting (utsattes) för grova smädelser i den tyska Ludendorff-pressen. Höglund Branting 2: 383 (1929). Ansvarige utgivaren av Ny Dag .. har .. dömts att böta .. för domsbrott och smädelse av rådhusrätten i en till hovrätten ingiven skrift. UNT 1932, nr 11295, s. 8. (O. Levertins tredje diktsamling) utsattes för mycken smädelse (av recensenterna). Malmberg i 3SAH LXVI. 1: 11 (1956). — jfr HÅD-SMÄDELSE. — särsk. (†) i uttr. göra ngn smädelse och sidvördning, utsätta ngn för smälek o. vanvördnad, uppträda vanvördigt mot ngn. Verelius Gothr. 136 (1664).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content