SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1980  
SNIDA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Almroth).
Etymologi
[av t. schneide, av mht. snīde, till SNIDA, v.1; jfr SNID, SNIDIG, adj.2]
(†) skärande metallbit, skär. VetAH 1782, s. 282 (om borrskär). Jerntenen (som nyttjas vid räffling av bösspipor) är .. på ändan försedd med en 6 till 8 tum lång trädcylinder, uti hvilken två eller tre filhuggne stålbitar (snidor) äro infällde på kant. Almroth Karmarsch 648 (1839).
Spoiler title
Spoiler content