SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1980  
SNIDARE sni3dare2, sbst.2, m.; best. -en l. -n; pl. =.
Etymologi
[sannol. ”uppsnyggning” av SNAJDARE (under anslutning till SNIDARE, sbst.1, l. utifrån missuppfattningen att SNAJDARE återgår på ett eng. snider); jfr SNIDA, v.2]
(vard., mindre br.)
1) om person som spelar fotboll med finess l. virtuositet (jfr SNIDA, v.2); äv.: person som dansar elegant l. snitsigt. Några utpräglade ”snidare” av verklig proffsklass hade vi svårt att upptäcka (i det engelska fotbollslaget). AB(A) 1946, nr 133, s. 15. De dansar ut på golvet, några av dem verkliga ”snidare” och dansbrodörer, andra nödtorftigt förflyttande sig och sällskap. GbgP 1952, nr 262, s. 1.
2) om person som med slughet o. intelligens tar sig fram l. ordnar för sig i livet l. dyl. Hennes man är en snidare. Aylmar Thorensen vet på vilken sida han ska breda på smöret, gosse. För sex år sen var han ingenting annat än en vanlig advokat. Östlund Cheyney BeskPill. 10 (1959).
Spoiler title
Spoiler content