SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1980  
SNITTA snit3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[sv. dial. snitta; jfr dan. o. nor. snitte; till SNITT; delvis möjl. dock lånat från l. påverkat av (ett lt. ord motsv.) t. schnitzen, av mht. snitzen, intensivbildning till snīden (t. schneiden; se SNIDA, v.1). — Jfr SNITTA, sbst.]
1) göra ett l. flera snitt (se d. o. 2) i (ngt), dela (ngt) medelst ett l. flera snitt, skära (ngt); äv. dels följt av prep.-uttr. (i sht inlett av prep. i), dels med resultativt obj.; äv. mer l. mindre bildl. Schultze Ordb. 4650 (c. 1755). Med en kniv som förs av froströd hand / hon snittar flinkt små groddar av potäter. Holmström LantlSyn. 51 (1936). En dag återkom .. (mannen som var läkekunnig), och Aud lade sig över mitt huvud och bröst medan han snittade i såret. Lindström LeendGud. 157 (1951). Tiden .. skar genom rummet som en rakkniv, snittade genom honom själv. Hammenhög Torken 78 (1951). — särsk. = SNIDA, v.1 2; särsk. med avs. på bild, i uttr. snitta i trä, utskära i trä, framställa gm utskärning på träsnittsstock, snida; jfr SNITT 8. Carta Marina snittades i trä. Ymer 1950, s. 68.
2) [jfr äv. motsv. anv. av t. schneiden] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) med avs. på sugga (äv. galt l. kalkon o. d.): kastrera (gm utskärning av de fertila könsorganen, t. ex. äggstockarna hos sugga); jfr SKÄRA UT 7. Hernquist Berghult 58 (1775; med avs. på kalkoner). Innan (den för slakt avsedda) suggan sättes på stigan, bör hon snittas (äggstockarne borttagas). Tidén Bosk. 26 (1841). Norlind AllmogL 69 (1912; i p. pf., om galt).
3) (i fackspr.) göra ett snitt (se d. o. 3 b) genom (ngt). Lundmark Världsallt. 31 (1941).
4) [jfr motsv. anv. av t. geschnitten] (vard.) i p. pf.: som har (så l. så beskaffat) snitt (se d. o. 5). Stiligt snittade mustascher. SödermNyh. 1894, nr 80, s. 4. Tjusiga, modernt snittade studentskor. SvD(B) 1944, nr 328, s. 13.
5) (i fackspr.)
a) intr.: framställa snitt (se d. o. 7 b); äv. bildl.: framställa utsnitt ur livet o. d. (äv. i uttr. snitta ur tiden). BotN 1893, s. 247. AB 1933, nr 294, s. 4 (bildl.). DN 1970, nr 289, s. 32 (: snittade ur tiden).
b) tr.: framställa snitt (se d. o. 7 b) av (ngt). Där behövs det någon, som är intresserad av det floristiska och inte bara sitter och snittar fruktämnen. Östergren (1943).
Särsk. förb.: SNITTA AV10 4. till 1: (med ett l. flera snitt) skära av (ngt). Skottsberg Båtf. 327 (1909).
SNITTA UT10 4. till 1: (med ett l. flera snitt) skära ut (ngt). Asplund LivSmultr. 85 (1945).
Ssg (Anm. Ssgn kan äv. hänföras till snitta, sbst.): SNITTE-SO. [sv. dial. snitteso] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 2: kastrerad so. Möller Jordbr. 45 (1881; från södra Sv.).
Spoiler title
Spoiler content