publicerad: 1980
SNITT snit4, n. (Ekeblad Bref 2: 68 (1658) osv.) l. (numera bl. i bet. 1 a, 3 a) r. l. m. (Gustav II Adolf 258 (1621: afsnit) osv.); best. -et resp. -en; pl. = resp. -ar (SP 1782, nr 50, s. 4, osv.) ((†) -er Cederström o. Malmborg ÄLivrustk. 89 (i handl. fr. 1628), Rålamb 4: 118 (1690: Afsnitter)).
Ordformer
(-schnit 1726 (: formschnit). schnitt (-dt) 1654—1899. snett (snedt) 1745—1788. snit 1621 (: afsnit)—1807. snitt (-dt) 1628 osv.)
Etymologi
[liksom d. snit, nor. snitt av t. schnitt, av mht. snit, av fht. snit, sår, beskärning, skörd, motsv. fsv. snidh, skärande, skälmstycke (se SNED, sbst.1, 4); jfr äv. de nära besläktade mlt. snede, mnl. snede (nl. snede), feng. snide; vbalsbst. till SNIDA, v.1 — Jfr SNITTA, sbst. o. v., SNITTLING]
1) om handlingen att skära (särsk. med eggverktyg, i sht kniv l. sax o. d., äv. med såg o. d.), skärande, skärning; avskärning; tillskärning; i sht konkretare, om enskild akt av skärande; ofta i fråga om kirurgiska ingrepp, incision (se d. o. a); äv. bildl. Med ett raskt snitt skar kirurgen upp bölden. Frukten öppnas genom ett snitt tvärs över. Äro (blås-)stenarne fastwäxte (i urinblåsan), så gjör .. (läkaren) dem lösa med en liten snitt. SvMerc. IV. 1: 450 (1758). I en sidogränd hängde slagtaren upp ett lefvande svart får i porten och skar halsen af det i ett enda snitt. Heidenstam End. 43 (1889). Det bud, som säger oss, att vi / ska, delande med rättvist snitt, / ge både gud och kejsarn sitt. Andersson MickelR 221 (1900). Ett .. villkor för ett godt snitt (i en hackelsemaskin) är, att knifeggen under olika delar af snittet bildar en bestämd vinkel mot munstyckskanten. LB 4: 435 (1907); jfr 2. Den ensliga rönnen på Storkubben hade med ett enda snitt blivit skild från sina rötter av ett väldigt skarpkantat block, som från toppen av en brottsjö med ohygglig kraft slungats upp på holmen. Sparre Storskog 39 (1915). Aronson SångPolstj. 9 (1948). — jfr BLÅS-, CIRKEL-, DURK-, FAS-, GENOM-, KARV-, KEJSAR-, KNIV-, LÄNGD-, METALL-, NERV-, OPERATIONS-, RADIAL-, RAKKNIVS-, RING-, RUND-, SAGITTAL-, SAX-, SEKTIONS-, SEN-, STEN-, STRUP-, SÅG-, TANGENTIAL-, TVÄR-, UNDER-SNITT m. fl. — särsk.
a) (förr) i fråga om överskärning av kläde, om omgång av överskärning. Nyrén KlädFabr. 237 (1783). Kjellberg Ull 398 (1943; i skildring av förh. på 1700-talet).
2) om resultatet (i form av en öppning) av ett snitt (i bet. 1), inskärning l. insnitt l. skåra; äv. om sår tillfogat med blankt vapen o. dyl. l. om skärsår; äv. dels i utvidgad anv. (jfr a), om skärning (se SKÄRA, v.2 3 c) genom ås l. dyl., dels bildl.; i fråga om kläder förr äv.: slits. Strax nedanför naveln syntes kirurgens snitt. Ett otäckt snitt tvärs över pannan. Tröian är mz snitter och 3. rad sillsnören uppå. Cederström o. Malmborg ÄLivrustk. 89 (i handl. fr. 1628). Rätt som de litet wäxlat ord, fingo de Sablarna ut, då den förre gaf den andra en snitt öfwer högra armen. Nordberg C12 1: 830 (1740). På ympqwisten göres et .. snitt uppifrån nedåt, som är lika stort, som snittet på stammen, och jemt passar ihop dermed. Berlin Lsb. 178 (1852). AHB 97: 24 (1879; åstadkommet med såg). Längst upp i norr ett blodrödt snitt (på skolkartan över Sv.);/Der vidtog Ryssland tomt och hvitt. Snoilsky 3: 136 (1883). Siwertz JoDr. 171 (1928; om skärsår tillfogade av glasskärvor). Timret måste (i de utbyggda älvarna) fraktas förbi de forna forsarna i flottningsrännor, som skär sig genom tvärsåsarna i djupa, brutala snitt. Selander LevLandsk. 193 (1955). — jfr BLÅS-, BROCK-, CIRKEL-, FAS-, GENOM-, HORISONTAL-, KARV-, KEJSAR-, KNIV-, LÄNGD-, METALL-, NAGEL-, OPERATIONS-, RADIAL-, RAKKNIVS-, RING-, RUN-, RUND-, SAGITTAL-, SAX-, SEKTIONS-, SEN-, SLIP-, STEN-, STRUP-, SÅG-, TANGENTIAL-, TVÄR-SNITT m. fl. — särsk.
a) (†) i utvidgad anv., om naturlig spricka i sten l. berg, förklyftning(sspricka), släppa (se SLÄPPA, sbst. 2). Linné Gothl. 267 (1745). Dens. Vg. 86 (1747).
b) [jfr ä. t. auf den schnitt versilbern l. vergülden] (†) i uttr. förgyllt l. försilvrat uti snitt, om svärd: försedd med en i en skåra l. inskärning inlagd förgyllning l. försilvring. Swerdfeijare-Taxa. Ett förgyldt Swerd vti schnitt .. 37 (daler kopparmynt) 16 (öre). SthmStadsord. 1: 117 (1654). Ett Swerd vthi schnitt försilfwererat .. 18 (daler kopparmynt). Därs. 118.
3) om (l. med tanken särskilt fäst vid) den yta l. de ytor som bildas på ena sidan resp. sidorna av ett snitt (i bet. 2), övergående i bet.: snittyta l. snittytor; särsk. om den yta som bildas vid avskärandet i ett mot längden vinkelrätt plan av ett antal intill varandra placerade föremål (strån l. papper o. d.); företrädesvis i a o. b. Jag fick en liten portfölj .. i rödt saffian med förgylld snitt. Atterbom Minn. 148 (1818). Snittet i sädesskyln mot nordanvinden skall vetta / eller mot vestanvind, så mata sig kornen i axen. Lagerlöf Theokr. 65 (1884). Stolkarna (där grenarna på träden sågats av) böra omsorgsfullt avsågas och alla snitt och sårytor bestrykas med oljefärg. UNT 1930, nr 10503, s. 6. Osten var snövit och vackert klappad med rutmönster efter korsvävsduken. I snittet immade den, vilket kommer sig av fetthalten. Aronson FjärdeVäg. 63 (1950). — jfr AV-, KÄRN-, TVÄR-SNITT. — särsk.
a) bokb. om (en av) de ytor som bildas på en bok vid beskärning, boksnitt; förr äv. om liknande yta på bokrulle. (Budet skall hämta) 2 böker fransöske i duodecimo .. med amelerad band och brokote på snittet. Ekeblad Bref 2: 68 (1658; rättat efter hskr.). Norrman Eschenbg 1: 32 (1817; på bokrulle). Snitten å böckerna blifva (i bokbinderiet) antingen färgade, sprängda, marmorerade eller förgyllda. Thon o. Kirsch 21 (1856). Bokens afskurna kanter kallas snitt, nämligen den öfre snitten, den främre snitten och den nedre snitten. SvSlöjdFT 1913, s. 15. Guldsnitt upptill, övriga snittar oskurna. Östergren (cit. fr. 1937). jfr BOK-, FÄRG-, GULD-, MARMOR-, RÖD-, SILVER-, SKIMMER-, UNDER-SNITT m. fl.
b) (i fackspr., i sht geom. o. tekn.) om (tänkt l. verklig) yta uppkommen gm att ett skärande plan lägges (tvärs) genom en kropp (l. en buktig yta l. kurva) o. avsedd för undersökning av ngt l. för beräkning l. systematisering o. d., sektion (se d. o. 3), skärning (se SKÄRA, v.2 3 b); genomskärning; tvärsnitt. Björkman (1889). Den enda yxa med äkta spetsovalt snitt, som finnes, är Svedviyxan. Ymer 1917, s. 118 (om tvärsnitt). De olika andragradskurvorna kunna uppkomma såsom snitt mellan den koniska ytan och det skärande planet alltefter planets läge i förhållande till ytan. Hedström o. Rendahl Funktionsl. 191 (1941). Man använder sig av snitt .. vid uppritning .. av sådana föremål, som bruka kallas ihåliga. HbVerkstTekn. 1: 545 (1944). jfr CIRKEL-, HUVUD-, KÄGEL-, MEDIAN-, PRINCIPAL-, SAGITTAL-SNITT. särsk.
β) bildl.
α') genomsnitt (se d. o. 3); i sht i uttr. i snitt, i genomsnitt. IdrBl. 1960, nr 45, s. 5 (: i). De TV-lösa smygtittar hos grannar, släkt och vänner 22 minuter i snitt per kväll. SDS 1971, nr 287, s. 16. 9,7 procents (skatte-)ökning snitt i hela landet. SvD 1973, nr 199, s. 8.
β') (belysande) tvärsnitt. Så länge hvarje snitt, horisontellt eller vertikalt, genom det ryska samhället .. blottar splittrande motsatser. Kjellén Stormakt. 2: 163 (1905). Boken ger ett snitt genom sengotiken. IllSvOrdb. (1955).
4) om sätt varpå ngt medelst skärande verktyg är format l. om den på sådant sätt åstadkomna formen l. stilen o. d.
a) om form l. fason (se d. o. 2) l. stil hos kläder (äv. hos skor), åstadkommen gm sättet för tillskärning l. utformning av plaggen, skärning (se SKÄRA, v.2 10 b); äv. om sätt för tillskärning osv. En rock med egendomligt (militärt, gammaldags, utländskt, engelskt osv.) snitt. SedolärMercur. 2: nr 15, s. 3 (1731). Jackan var i början af en lagom korthet ... Huru är icke snitten förändrad. GJEhrensvärd Dagb. 1: 348 (1779). Hvit piqué-vest i samma snitt som en vanlig frack-krage. MagKonst 1829, s. 72. Den .. tilltagande mångfalden af olika snitt, former och färger på skodon kännes särdeles tryckande för fabrikationen. SvLädSkoind. 1911, s. 133. Den enkle medborgaren .. går praktiskt taget klädd i ungefär samma snitt från ynglingaåren till graven. Bergman JoH 138 (1926). Fröberg Skrädd. 133 (1941; om sätt för tillskärning av kläder). Husáhr Jeriko 219 (1958). — jfr PALETÅ-, RAGLAN-, RIDBYX-, SMÅSTADS-SNITT.
b) guldsm. om sätt att slipa en ädelsten, varigm den ges en specifik form; äv. om den form som härigm åstadkommes. Briljanter. För många ädelstenar den förmånligaste snitten, emedan stenen derigenom bäst röjer sin eld och sitt färgspel. JournManuf. 4: 111 (1834). Vid slipningen av den böhmiska granaten användes ofta det s. k. mussliga snittet, vilket åt stenen giver en välvd form. Frosterus Min. 81 (1917). — jfr BRILJONETT-, ROSENSTENS-, SMARAGD-, STEN-, TRAPP-SNITT.
5) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 4, om form l. skapnad l. struktur l. utseende l. prägel l. karaktär l. stil hos (ngn l.) ngt l. om slag l. sort l. typ som (ngn l.) ngt gm sin form osv. tillhör; äv. i fråga om persons psykiska läggning: (skap)lynne l. kynne l. karaktär l. ”skrot och korn” o. d.; förr äv. i uttr. i snitten av ngt, i form av ngt, i ngts form. Hans bildning var helt av franskt snitt. Förbrytare av internationellt snitt. En ämbetsman av gammalt snitt. Hammarsköld SvVitt. 2: 184 (1819: i schnitten af). Nu till en annan Svensk qvinna, också en katholik, men af en helt annan snitt! Nyblom Bild. 136 (1864). ”Historien om dufvan” är en förbättringshistoria af egendomlig snitt. Lysander Almqvist 124 (1878). Gammaldags är möbelns snitt/ och bukigt bred och dryg, / med svängda ben i guld och hvitt. Fröding Stänk 60 (1896). Kyrkor med transept och basilikalt snitt. Roosval FornkristK 117 (1933). Den andra (afrikanska) kungen var av modernare snitt. Edqvist Skugg. 206 (1958). — jfr BLAD-SNITT. — särsk. (†) i sådana uttr. som efter tysk snitt, efter gammalt l. franskt snitt, med tysk osv. prägel l. form l. karaktär o. d., närmande sig bet.: efter tyskt osv. mönster, efter tysk osv. förebild. Allt, äfven det förträffligaste, som ej är tillskuret efter detta (dvs. ”den nya skolans”) snitt förkastas .. såsom oduglighet eller förvillelse. Tegnér (WB) 3: 152 (1817). Då Magnus Ladulås skulle här i landet tillskapa en adel efter Tysk snitt, måste det ske med konst. Livijn 2: 76 (1831). SvLittFT 1834, sp. 540 (: gammalt). En efter Franskt snitt inrättad akademi. Sundberg i 2SAH 62: 222 (1885).
6) (i fackspr.) system av samhöriga bokstavstyper med gemensamma grunddrag i sin utformning (t. ex. medieval, antikva, fraktur, kursiv, schvaback, halvfet), typsnitt; äv. i fråga om bokstavsstreckens olika tjocklek; förr äv. om stilgrad (t. ex. cicero motsatt t. ex. korpus). Snitten af en Stil kan t. ex. wara lilla Cicero, och kegeln kan wara Mittel. Täubel Boktr. 2: 52 (1823). I de matriser som användas vid textsättning är typen vanligen instansad i två olika snitt, exempelvis kursiv eller halvfet och normal. HantvB I. 5: 41 (1937). En stil kan visa olika snitt el(ler) gravyr, ant(ingen) med tunnare och tjockare streck el(ler) med jämntjocka streck med el(ler) utan s. k. schattering. 2SvUppslB 4: 469 (1947). — jfr TYP-SNITT.
7) konkret, om ett medelst ett (l. flera) snitt (i bet. 1) avskuret stycke; utom i a — d bl. ss. senare led i ssgrna TAND-, UT-SNITT.
a) (†) om avklippt stycke av metalltråd, avsett till nålhuvud till en knappnål. Eneberg Karmarsch 2: 676 (1862). Därs. 677.
b) (i fackspr.) medelst ett l. flera snitt åstadkommen (vanl. mycket tunn) skiva av ngt (t. ex. en vävnad l. växtdel), använd för mikroskopisk undersökning l. andra vetenskapliga syften. Histologiska snitt. Retzius Sicil. 10 (1892; av vävnad i kroppen). Konservering av mikroskopiska snitt med formalin. Smith OrgKemi 92 (1938). Proven tagas .. ut som radiella rektangulära eller V-formiga snitt vilka sågas ut ur trädstubbarna. NFMånKr. 1938, s. 675. jfr SERIE-, SLIP-SNITT.
c) [jfr t. ein schnitt bier, ett icke fullt glas l. en halv sejdel öl] (numera föga br.) bildl., ss. beteckning för ett icke fullt glas öl (l. vatten) l. en liten l. halv sejdel l. en halv flaska öl. Hvart tog Compagnie Skrifwaren wägen i aftons, jag såg honom med en snidt? Amman 37 (1756). DN 1901, nr 11165 B, s. 2 (om ett icke fullt glas vatten). Jag kom en afton in på en mindre restaurant. Jag slog mig ned och rekvirerade min halfportion och min snitt pilsner. Strix 1904, nr 44, s. 6.
d) kok. om var o. en av de (rakt l. snett skurna) bitar vari en deglängd (efter gräddning) l. ett bröd skurits; i pl. äv. om små sandwichar (med avskurna kanter); förr äv. [jfr ä. t. (gebackene) englische schnitte, om ett slags bakverk] i utvidgad anv., i uttr. det engelska snittet, om en degblandning av mjölk, mjöl o. ägg. Egerin Kokb. 173 (1733: det engelska schnittet). Skär längden i snitt, 5 cm breda. StKokb. 24 (1940). Små sandwiches ... Lövtunna dubbla snittar av ljust och mörkt bröd. AlltMat 1976, nr 16, s. 23. jfr MANDEL-SNITT.
8) om bild framställd medelst avtryck från den utskurna träsnittsstocken, träsnitt; ss. senare led i ssgrna LINOLEUM-, METALL-, STEN-SNITT äv. i utvidgad anv., i fråga om användande av annan stock än träsnittsstock. AJourn. 1814, nr 192, s. 2. UpplFmT 26—28: 289 (1912). — jfr FORM-, HOLT-, KLÄROBSKYR-, LINOLEUM-, METALL-, STEN-, TRÄ-SNITT.
a) (†) om ett slags av snickare använd kniv. 1. st: Sircell 1. st: Snett 1. Höfwelbänck. BoupptVäxjö 1788 (efter stolmakare).
10) (†) om (skärpa hos) egg; anträffat bl. bildl., i uttr. bryna snittet, öka sin intellektuella skärpa l. förmåga att genomskåda verkliga förhållanden. UrFinlH 624 (1767).
11) [efter motsv. anv. av t. durchschnitt; jfr 3 b] mat. skärning (se SKÄRA, v.2 20 d slutet). Det finns några element, som tillhör både B och A (på en teckning). .. Denna mängd kallas snittet av B och A. Alvin o. Anderberg NHögstMat. 2: 40 (1970). Union och snitt är två nya begrepp (inom den matematik som kallas ”mängdlära”). SvD 1970, nr 297, s. 24.
12) [jfr motsv. anv. av d. snit; sannol. av t. schnitt, vinning, fördel] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) chans. Tiggaren såg sitt snitt att stjäla en sked. Nilsson BombiMor 64 (c. 1945).
Ssgr: A: (3 b) SNITT-BILD. fotogr. om bild som framträder i sökaren på kamera som har snittbildsmätare. SvD 1973, nr 169, s. 3.
Ssgr (fotogr.): snittbilds-mätare. på kamera: avståndsmätare (sökare) som visar motivet delat med ett vågrätt snitt, i vilket motivet syns utan sidoförskjutning ovanför o. nedanför snittet, då kameran är rätt inställd. FotogrHb. 213 (1959).
(2) -BINDNING. vävn. bindning (se d. o. 7) kännetecknad av snittlinjer (se -linje 1 slutet). 2NF 3: 410 (1904). —
(1) -BLOMMA. blomma odlad i syfte att avskära dess blommande del (vanl. inklusive stjälken) för placering i vas l. för inbindning o. d.; motsatt: krukväxt; vanl. om den avskurna blomman; jfr -blomster. PT 1899, nr 259, s. 2. De osynliga händerna har satt stora rabatter med snittblommor som aldrig blir skurna. Alving HemBäst 111 (1948). Snittblommor ordnades i de vaser som huset ägde. Paulsson SvStad 2: 382 (1950). —
(2) -BRÄNNARE. (förr) i gaslykta: brännare (se d. o. 6) i vilken gasen strömmade ut ur en smal springa. Almquist Häls. 279 (1895). —
(2) -DJUP. djup av snitt; äv. (i fackspr.) om det stycke varmed ett snitt ökas för varje varv av en sågklinga l. dyl. TNCPubl. 16: 40 (1949). —
(3 b) -FIGUR. (i fackspr.) figur (se d. o. 10) framställd i snitt. Smith ReglMaskinritn. 21 (1933). —
(4 b) -FORM. (numera föga br.) i fråga om ädelstenar: gm visst slipningssätt erhållen form, snitt, slipform. Fastän rosenstenen står tillbaka för briljanten, så är den i alla fall en mycket värderad snittform. JournManuf. 4: 113 (1834). I handel bär en slipad demant namnet af snittformen. Därs. 126. —
(3 a) -FÄRG. bokb. färg (se färg, sbst.1 2) för färgning (se d. o. 1) av (över)snitt; jfr -bläck, -vatten. Thon o. Kirsch 58 (1856). —
-FÄRGNING. färgning av snitt.
2) (i fackspr.) till 7 b; äv. om metod för sådan färgning. LAHT 1900, s. 293 (i pl., om metoder). Broman Männ. 1: 15 (1925). —
(2) -FÖRLUST. (mindre br.) virkesförlust uppkommen gm sågsnitt, spånförlust. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 8. —
(1) -GRÖNT, n. trädg. om sådana gröna växter som odlas för avskärning o. ss. prydnad inblandas i buketter av snittblommor. LAHT 1920, s. 43. —
(3 b) -KURVA. mat. kurva bildad av snittlinje (se d. o. 3). Wiman Regelyt. 10 (1892). Hedström o. Rendahl Funktionsl. 115 (1941). —
(1) -KÅL. (snitt- 1754 osv. snitts- 1790—c. 1817) [jfr t. schnittkohl; kålen skäres av vid skörden] trädg. om (i bl. a. Nederländerna o. Tyskl. odlade) olika varieteter av växten Brassica oleracea Lin. (kål; se kål, sbst.2 1). Snit-Kol, sås tidigt om wåren på Rabatter eller sängar. Lundberg Träg. 32 (1754). HbTrädg. 2: 52 (1872). —
-LINJE. [jfr t. schnittlinie]
1) till (1 o.) 2: linje (se d. o. 1) markerande var ett snitt skall göras l. åstadkommen gm ett snitt. TT 1885, s. 81 (om uppritad linje). Själv brukar jag börja (en bråckoperation) med en subkutan infiltration längs den blivande snittlinien. GNyström i LbKir. 1: 476 (1920). Werner Korsvirk. 81 (1924; åstadkommen med ett snitt). särsk. vävn. i överförd l. utvidgad anv., om var o. en av de fördjupningar som i dubbelvävnad (piké l. matelassé o. d.) åstadkommes därigm att rätvävens varptrådar neddras under avigvävens inslag. 2NF 17: 1219 (1912).
2) (numera bl. tillf.) till 3 a, på bok för beskärning: linje (se d. o. 1 a) markerande var snittet skall vara; jfr skär-linje 1. Täubel Boktr. 1: 193 (1823).
3) (i fackspr.) till 3 b, om ett snittplans skärningslinje med ytan hos föremålet. HbVerkstTekn. 1: 588 (1944). —
-LÄNGD.
1) till 1: längd (se d. o. 6) avkapad medelst ett snitt. Snittlängden, d. v. s. den längd av pappersbanan som skäres av före falsningen. HantvB I. 7: 259 (1939).
(3 a) -MAKARE. bokb. bokbinderiarbetare som bl. a. sysslar med snittförgyllning. MeddSlöjdF 1898: 2: 79. —
(3 b) -MARKERING. (i fackspr.) markering (se markera 2) av ett snitt; äv. konkret, om det åstadkomna tecknet. HbVerkstTekn. 1: 546 (1944; konkret). SMS 1909 (1958). —
(1, 3 b) -METOD. (i fackspr.) metod (för undersökning av ngt) varvid ett snitt åstadkommes (genom det undersökta föremålet). Egentliga, konstlade snittmetoder, varvid ett verkligt resp. fiktivt snitt utföres. LAHT 1932, s. 1036 (om metod för undersökning av ostar, varvid ostarna snittas). IngHb. 1: 374 (1947). —
(1) -MÖNSTER. mönster (se mönster, sbst.3 1 a) för tillskärning av kläder. SD 1892, nr 357, s. 7. Rig 1957, s. 32. —
(3 a) -PAPPER. (förr) färgat papper, fuktat o. avtryckt mot snittet vid snittfärgning (se d. o. 1). Key Amatörbokb. 48 (1922). —
(3 b) -PLAN. (i fackspr.) plan (se plan, sbst.1 I 3) utgörande ett snitt, skärande plan. HbVerkstTekn. 1: 587 (1944). —
(2) -POLERSKIVA~0020 l. ~0200. skom. polerskiva för snittpolering (t. ex. på snittpolermaskin); jfr -poler-kägla. KatalSkomatMonopolÖrebro 1945, s. 34. —
(7 b) -PREPARAT. (i fackspr., i sht med.) preparat (se d. o. 1) bestående av ett snitt. Sundberg Mikroorg. 162 (1896). Histologiska snittpreparat. SvTandläkT 1950, s. 273. —
-PROV. (snitt- 1894 osv. snitts- 1911)
3) till 7 b: prov (se d. o. 5) utgörande snitt. Östergren (1943); möjl. till 1 l. 2. IllSvOrdb. (1955). —
(1) -PUNKT. [jfr t. schnittpunkt] (i fackspr.) skärningspunkt (se d. o. 1). Adler Meyer 153 (1893). särsk. järnv. om gränsort där två tariffområden mötas. SoS 1915, s. 94. —
(3 b) -RESULTANT. (i fackspr.) Snittresultant .. är den resulterande inre kraften i en plan snittyta av kroppen. IngHb. 1: 302 (1947). —
(3 a) -RULLE. (förr) vid snittfärgning använd rulle som gav marmorerad yta. Thon o. Kirsch 75 (1856). —
(1) -SALLAD l. -SALLAT. [jfr t. schnittsalat; växten skäres av vid skörd] trädg. (den i Sydeuropa odlade) salladen Lactuca sativa Lin. var. secalina; jfr trädgårds-sallad. Müller FruktTräd. 256 (1850). —
(1) -SELLERI. [växten skäres av vid skörd] trädg. växten Apium graveolens Lin. var. secalinum, bladselleri. 2NF 34: Suppl. 676 (1922). —
(2) -SILVER. (†) silver för inläggning i skåror l. (rännformiga) fördjupningar o. d. i svärd; jfr snitt 2 b. BoupptSthm 1680, s. 119 a, Bil. (efter svärdfejare). —
(3 b β α') -TAXA. järnv. taxa för biljettpris på sträcka där olika priser gäller l. olika kommunikationsmedel används på olika delsträckor o. d. GHT 1972, nr 276, s. 1. —
(1, 2) -TEKNIK. (i fackspr.) teknik för ornering av metallföremål l. lerkärl, varvid snitt före bränningen gjorts med vasst föremål i mönster; jfr karv-snitt. AntT XIX. 1: 24 (1911). —
-YTA. [jfr t. schnittfläche]
1) till 2; om var o. en av de båda ytor som bildas på vardera sidan om ett snitt; jfr snitt 3. Snittytan af ett genomskuret ben. Hygiea 1841, s. 23. Den färska lövstubbens snittyta. Nellbeck Skogsv. 40 (1961).
3) (i fackspr.) till 3 b: sektionsyta, genomskärningsyta. Med en snittyta på en maskinritning avses en genom en tänkt skärning uppkommen yta. HbVerkstTekn. 1: 545 (1944). —
B (†): SNITTS-KÅL, -PROV, se A. —
(3 a) -STÄMPEL. konkret: stämpel för anbringande av text (ägarens namn o. d.) på boksnitt. BoupptSthm 1689, s. 886 a (efter bokbindare).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content