SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1980  
SNOBBA snob3a2, v. -ade, i sht förr äv. (i sht i Finl.) SNOBBAS snob3as2, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(-a 1884 osv. -as 1887 osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. snobbe; avledn. av SNOBB, sbst.1]
1) uppträda ss. en snobb l. snobbigt, (ss. en snobb l. snobbigt l. högfärdigt) stoltsera l. pråla l. glänsa o. d. (särsk. liktydigt med: (gå o.) sprätta i fina kläder o. d., sprätta); äv. med direkt obj. l. (o. numera nästan bl.) prep.-adverbial ersättande objektet, inlett med med (stundom äv. refl., i förb. snobba sig med): (ss. en snobb l. snobbigt l. högfärdigt l. med fåfänga) stoltsera l. pråla l. glänsa med l. utbreda sig l. tala vitt o. brett om (ngn l. ngt); äv. i p. pr. mer l. mindre adjektiviskt, särsk. liktydigt med: snobbig (se d. o. 1). På lördagskvällarna snobbar sprättarna på ströget. Snobba med fina bekantskaper l. sin lärdom. Snobba med vänsteråsikter l. vietnamengagemang. Hedenstierna Kaleid. 132 (1884; i p. pr., om det manliga släktet i stad). Johan sa, att han bara snobbade den der beundran (för Bellman); att han läst sig till den. Strindberg TjqvS 2: 184 (1886). (Det finns i Finl. de) som kunna utantill franska matsedlar och snobbas med att känna vinpriserna. Tavaststjerna Inföd. 13 (1887). Snart snobbade hon (dvs. kokerskan) sig både med plymer och blommor (i hatten). Lundberg-Nyblom NorrstrArno 261 (1932). (Den personliga övertygelsen) vann man genom bred självsyn, inte genom att läsa lärda undersökningar, som bara lockade en att snobba för klassen. Swensson Willén 204 (1937). (Chauffören) brukade .. paradera fram och tillbaka på gatan och snobba med en käpp. Mezzrow o. Wolfe Dans 243 (1953). De professionella kulturdebattörerna .. snobbar med ”fördomsfrihet” därför att den ger dem ”popularitet och pengar”. DN(A) 1966, nr 5, s. 4.
2) göra lik en snobb, göra (snobbigt) fin l. flott l. elegant o. d.; i särsk. förb.
3) [sv. slang snobba, topprida (kamrat), ställa sig in, skvallra; utvidgad anv. av 1] (i vissa kretsar, numera föga br.) göra sig ”viktig” l. ställa sig in o. d.; äv. övergående dels i bet.: topprida (kamrat), dels: skvallra. Biffen .. stod för sammanhållningen (i klassen), det var ”inte lön't att snobba”, det var alltihop. ”Snobba” var i Biffens ordbok liktydigt med att skvallra, göra sig grön eller topprida någon kamrat. Lieberath Knekt. 42 (1914). Man kommer (i en scoutpatrull) överens om att inte snobba. Därs. 46.
Särsk. förb. (till 2; vard.): SNOBBA OPP, se snobba upp. —
SNOBBA TILL SIG10 4 0. göra sig lik en snobb (i klädedräkt o. d.), göra sig (snobbigt) fin l. flott l. elegant o. d., snofsa till sig. GHT 1896, nr 59 B, s. 2. —
SNOBBA UPP10 4, äv. OPP4. göra (ngn l. ngt) (snobbigt) fin l. flott l. elegant o. d., snofsa upp; äv. refl. (i förb. snobba upp sig): göra sig (snobbigt) fin osv., snofsa upp sig, klä upp sig. Hammar FartygOstIndComp. 9 (1931; med avs. på fartygsmodell). Samuelsson HALärovUpps. 747 (1952; refl.). jfr uppsnobba.
Ssgr, se snobb, sbst.1 ssgr.
Spoiler title
Spoiler content