[jfr sv. dial. (Skåne) snåg (i uttr. slå snåg, ivrigt (o. i mindre välvillig avsikt) ge akt på saker o. förhållanden); vbalsbst. till SNOKA]
(numera bl. mera tillf., i sht vard.) motsv. SNOKA 2:snokande. Jag håller hundar mot grannen för att slippa snok. Wassing Dödgr. 225(1958). — jfr HYLLE-SNOK.
