publicerad: 1980
SNOKA snω3ka2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.), -NING; -ARE, -ERSKA, se avledn.; jfr SNOK, sbst.4.
Ordformer
(förr äv. -oo-)
Etymologi
[sv. dial. snoka, äv. (Skåne) snåga; jfr nor. dial. snoka, snusa, vädra, snoka, spana, ä. d. snoge, eng. (sannol. från nord. spr. lånat) snoke, snusa, vädra, snoka, rota; i avljudsförh. till sv. dial. snaka, snylta, fd. snage, vädra, snoka (d. snage), fvn. snaka, smyga omkring efter ngt; i övrigt omtvistat. — Jfr BESNOKA, SNOK, sbst.1, 3—4, SNOKIS, SNÅKISK]
1) om djur: nosa l. lukta l. vädra (äv. i förb. med prep.-adverbial inlett med på angivande föremål för nosande osv.); äv. (om jakthund) pregnantare: (under (ivrigt) nosande) söka ut vittring (efter villebråd i mark); äv. (o. numera nästan bl.) allmännare: (under (ivrigt) nosande l. snusande l. kringfarande) spana l. söka l. leta (efter föda o. d.). Schroderus Dict. 252 (c. 1635). En lijten räf .. wädrade och snokade under huart träd. Reenhielm ThViik. 63 (1680). Snoka på alt. Lind (1749). En god hönshunds första erforderliga egenskap är godt wäderkorn och förmåga att snoka. Ehrencreutz Hund. 12 (1856). En skara valpar sluppit in i parken / Och foro rundt omkring och snokade på marken / Och gjorde mycken skada och förtret. Nordlund Bit. 118 (1886, 1894). Fram på hösten bruka .. (schakalerna) gå och snoka efter nedblåsta dadlar under palmerna. Hedin Indien 2: 136 (1910). Ibland seglar en albatross under stora svepande vingrörelser över masttopparna, snokar en stund över kölvattnet och försvinner mot syd. Martin PampL 11 (1930). När .. (vallpojkarna) kommer in på den övervuxna kolbottnen har de lunkat halvvägs, kreaturen rastar och snokar efter gräs mellan örnbräkenstånden. Aspenström Bäck. 49 (1958).
2) [eg. bildl. anv. av 1] (numera i sht ngt vard.) om person (i sht nedsättande): (gå l. färdas l. stryka (omkring) o.) (ivrigt l. nyfiket l. i smyg) spana l. speja l. söka l. leta (efter ngn l. ngt) l. göra iakttagelser (beträffande ngn l. ngt) l. spionera (på ngn l. ngt) o. d.; äv.: (ivrigt osv.) rota l. gräva l. kika l. läsa (i ngt); äv.: gm att snoka (i ovan angiven bet.) göra sig underrättad (om ngn l. ngt) o. d.; förr äv.: söka mat l. snylta (ngnstädes). Tullarna snokade i väskan efter sprit. Du ska inte få lov att snoka i min deklaration. Den nye chefen kommer upp på kontoret varje dag och snokar. Han snokade rätt på hennes telefonnummer, fast det inte stod i telefonkatalogen. Att värdinnan snokade bland mina grejor, det märktes lätt. Det visade sig, att tjuven vid flera tillfällen varit uppe och snokat i mitt rum. Slengewatter bleff .. ihielslagen någet frå Munkeboda ther han gick i skogen och snokade effter quindfolk. Svart G1 42 (1561). När the (dvs. knektarna) komma j wåra gåla, / Snoka the i hwar wrå, och ära snåla. Chronander Surge C 8 a (1647). (Friska och arbetsföra tiggare) hafva sönderslitit samfundsbanden och äro ej heller derför berättigade att njuta samfundets beskydd. Dessa äro de, som snoka i andras grytor. Chydenius 385 (1779). Hwarifrån har du fått agnarne, gröpet och höstråna? ”Det har jag skrapat ihop ..: jag har goda wänner .. och de hafwa tillåtit mig att snoka på alla deras tomma skullar.” Almqvist Grimst. 20 (1839). Kanske är du någon ny sorts tjänsteman, Som skall snoka i andras affärer, fråga, lyssna, lukta, se? VLitt. 1: 320 (1902). Det var hans livsluft att få snoka i folks privatliv. Buchholtz ClHaagMir. 82 (1922). En dag då jag kom in i finrummet stod mor och läste i min bok. .. — Du snokar, skrek jag, du snokar! Ska jag inte få ha något med fred! Du ska inte behöva snoka mer! Jag slängde ut boken genom fönstret. Martinson MötDikt. 66 (1950). — jfr EFTER-, GENOM-, UPP-SNOKA. — särsk. i utvidgad l. överförd anv., om öga l. blick; äv. i p. pr., i mer l. mindre adjektivisk anv. (särsk. liktydigt med: (ivrigt l. nyfiket) spanande l. spejande l. utforskande). Düben Boileau Sat. 73 (1722; om ögon). Krusenstjerna Pahlen 1: 243 (1930; i p. pr., om blickar). Hans ögon kunde se snokande och juristkalla ut bakom sina glas. Siwertz Låg. 48 (1932).
Särsk. förb. (till 1, 2): SNOKA FRAM10 4. särsk. (numera i sht ngt vard.) till 2, refl., i uttr. snoka sig fram, om person: (gm l. under) snokande ta sig l. finna fram (till ngn l. ngt o. d.); jfr fram 3 (g). Knöppel SvRidd. 146 (1912). —
SNOKA IGENOM10 040 l. 032, äv. GENOM40 l. 32. särsk. (numera i sht ngt vard.) till 2, om person, med direkt obj.; jfr genom 2 b. Holmberg 1: 922 (1795). Breven snokas .. igenom. GHT 1944, nr 243, s. 15. jfr genomsnoka. —
SNOKA OMKRING10 04, äv. IKRING04 l. KRING4.
1) till 1, om djur: snokande förflytta sig omkring (särsk.: stryka l. smyga omkring); förr äv. i uttr. snoka ngt ikring, snokande förflytta sig omkring i ngt. En Stöfvare .. snokade .. rummet ikring och började skiälla. CGyllenborg Vitt. 299 (1721). Om natten är .. (stinkdjuret) ganska vaksamt, har snabb gång, lemnar sin boning och snokar ikring at söka sin föda. VetAH 1770, s. 71.
2) (numera i sht ngt vard.) till 2, om person: snokande (o. i syfte att göra sig underrättad (om ngn l. ngt) o. d.) gå l. färdas l. stryka omkring (förr äv. i uttr. snoka ikring ngt, snokande osv. gå osv. omkring i ngt). Hafwer du sedt honom snoka ikring det rummet, hwarest jag hade lagdt mina penningar? Lagerström Molière Gir. 100 (1731). Det är en af de Muncherer, som snoka ikring i folks hus och pratar öfver all ting. Levin Schiller Cab. 12 (1800). Det är .. bland mina nöjen att gå och snoka omkring i gamla kloster. Lundgren Res. 202 (1853). Petra hade icke märkt hur Adèle denna tid Tage varit där snokat omkring som en råtta för att uppspåra något. Krusenstjerna Pahlen 1: 242 (1930); jfr 1. —
SNOKA PÅ10 4. jfr på III 4; särsk. (i sht ngt vard.) till 2, om person. Strindberg Bjälb. 96 (1909). —
SNOKA UPP10 4, äv. OPP4. särsk. (numera i sht ngt vard.) till 2, om person: (gm l. under) snokande uppdaga l. upptäcka l. spåra upp l. finna rätt på l. ta reda på (ngn l. ngt); förr äv. refl., i uttr. snoka sig upp, ”vädra upp” l. snylta till sig (mat). Snoka sigh vp en måltijdh. Schroderus Hoflefw. 240 (1629). Jag kunde näppel(igen) på hela förleden sommare snoka opp en ny ört, ej förr funnen i Sverige. PKalm (1753) hos Linné Bref I. 8: 92. Vi övervakas på gammalt känt polismaner. Antagligen lägges upp en lappkatalog över oss alla, där allt, som snokats upp, antecknas. GHT 1943, nr 265, s. 11. Han hade snokat upp dem (dvs. de antika stolarna) på auktioner och i lumpbodar. Hedberg Blomb. 34 (1953).
Ssgr (till 2; vard., mera tillf. Anm. Nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till snok, sbst.1; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): SNOK-HUND. ss. okvädinsord, om snokande person; jfr hund, sbst.1 2 (b). OoB 1963, s. 209. —
-UNGE, sbst.2 (sbst.1 se sp. 8168). (mera tillf.) om snokande barn(unge). Lindgren MästBlomkv. 112 (1946).
Avledn. (till 2; numera i sht vard., mera tillf.): SNOKARE, m.//(ig.). person (i sht man) som snokar l. (gärna l. ofta) ägnar sig åt att snoka; särsk. om person i vars (yrkesmässiga) verksamhet ingår att kontrollera l. undersöka l. spionera på o. göra sig underrättad om människor l. människors förehavanden o. d. (särsk. om polisman o. d.); förr äv. (anträffat bl. i ssgn mat-snokare) om snyltare; jfr snok, sbst.1 2. Schultze Ordb. 4661 (c. 1755). Fiskalerna eller snokare, som vi kallade dem, kunde .. ej hinna öfver allt (att kontrollera, att förbudet mot brännvinsbränning efterlevdes). Bengts Vargt. 21 (1915). Alla dagar hade vi (som turister i Villmanstrand vid tiden för det ryska kejsarbesöket där 1885) väntat att råka någon skelande och nyfiken person, som skulle visa intresse för vår identitet ... Ingenstädes hade vi dock sett ens rockskörten av en sådan snokare. FinT 1923, 2: 174. Resten av denna dag (i Delft) använder jag som snokare och nyfiken främling. Fogelqvist ResRot 102 (1926). Dessa hederliga snokare efter kantareller och fårtickor. Siwertz JagFatt. 67 (1939). —
SNOKERI10 4, n. snokande (äv. konkretare, om enskild manifestation, snokning); förr äv. i utvidgad anv., konkret o. koll., om läcker mat l. delikatesser (som man gärna snokar efter l. snyltar av l. ivrigt eftertraktar). Kan en Måltijdh Maat för den arme Synda Kroppen .. ikke anrättas, med mindre man måste heela Werlden omreesa, förr än alt det Snokeri som man nempna weet ihoopsamblas kan. Kempe Graanen 62 (1675). (Socialstyrelsen) bör .. sannerligen inte direkt ställa till snokerier i folks privata förhållanden. NDA 1915, nr 234, s. 5. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content