SNÖDJA, v.; anträffat bl. i pr. sg. -ar.
Etymologi
[jfr nor. dial. snydja (ipf. snudde), fälla hår; i avljudsförh. till SNÖD, adj.]
(†) föröda l. förstöra l. vara skadlig för (ngt). Eskils regn (dvs. regn den 12 juni) / Snödjar åker och äng. AntT VII. 2: 44 (1883; från Jämtl.).
SAOB
